Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandväsendet. Av ERIK NICANDER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kallar parterna och ger en allvarlig tillrättavisning, inte åt mannen på
brand-postluckan, utan åt brandkårens överbefälhavare för vad hans folk låtit
komma sig till last.
Under de goda konjunkturerna i början samt framför allt i mediet av
1800-talet hade en livlig byggnadsverksamhet uppstått, och Göteborg kunde
knappast längre räknas för en småstad. Härtill bidrog även väsentligt
Majornas införlivning år 1868. En viktig tilldragelse var också, när vi år
1870 fingo vår vattenledning med ty åtföljande brandposter färdig. Då
allt annat gick framåt, så borde naturligtvis eldsläckningsväsendet följa
med i samma takt. Och så beslöts inrättandet av en fast brandkår för
Göteborg samt slopandet av frivilliga och halvfasta kårerna.
År 1872 den 1 juli organiserades denna yrkesbrandkår, den första i
riket. Härigenom vanns för stadens eldsläckningsväsen den viktiga
fördelen, att en ständigt till hands varande personalstyrka kunde med å
stationerna placerade hästar och materiel utan dröjsmål rycka ut för att snarast
möjligt begränsa och kväva utbruten eldsvåda.
Den ursprungliga personalen utgjordes av: x brandchef, 1 vice brandchef,
2 överbrandmästare, 4 brandmästare, 28 ordinarie brandkarlar (därav 3
tornväktare i Karl Johans och 2 i Kristine kyrka) samt 24 extra
brandkarlar.
Brandstationernas antal var till en början tre, en i Stadshuset, en i Haga
samt en i Majorna, och fanns det dessutom tvenne mindre sprutbodar, en
i Redbergslid samt en i Masthuggsbergen. Materielen i de båda senare
betjänades av extra brandkarlar (1 förman och 4 man å vardera platsen),
men hade dessa ingen vaktskyldighet, utan var deras uppgift endast att
komma tillstädes vid eldsvåda i närheten. Sprutbodarne äro nu sedan långt
tillbaka slopade, men i stället har under årens lopp brandstationernas
antal ökats.
Den nya brandkårens första chef blev handlanden A. G. Hallgren.
Denne var redan en tränad man inom brandyrket, när han tillträdde
befattningen. Först såsom chef för den frivilliga brandkåren och sedan år
1862 som överbefälhavare för den halvfasta kåren, hade han vid många
tillfällen varit med i elden. Det var med kraft och energi som den gamle
brandchefen grep sig an kårens organisation. Men det blev honom ej länge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
