- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
272

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads jordegendomar. Av C. NERDRUM

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

varvet, och 1719 års riksdag indrog ånyo båda dessa egendomar till kronan
och anslog dem åter till lön åt landshövdingen.

Redan långt före denna tid eller närmare bestämt på 1640-talet hade dock
byggnadsverksamheten påbörjats utanför vallarna, nämligen i vissa delar av
Haga och Masthugget. Vad som då byggdes i Haga blev dock sedermera
nedrivet av den orsaken, att byggnaderna kommit för nära in på
fästningsverken och försvaret av dessa därigenom försvårades. Husägarna fingo ej
annan ersättning härför, än att de anvisades nya byggnadsplatser på annan
stadens jord, eller inom det nuvarande Östra Haga. Att
byggnadsverksamheten under sådana förhållanden blev ringa, är ju mindre att förvåna sig
över, och först under 1700-talet tog bebyggelsen i dessa stadsdelar
ny fart.

Någon säker uppgift om donations jordens storlek utom vallarna finnes ej
före år 1801. Under åren 1800 och 1801 verkställdes emellertid uppmätning
av jorden, vilken då befanns utgöra 1,844 tunnland 9 3/4 kappland eller
910,44 hektar, en ej allt för betydande areal för en blivande storstad. Som
jämförelse kan nämnas, att Malmö stad på 1700-talet hade ett område av
2,631 tunnland 30 kappland. I siffrorna för Göteborg inberäknas emellertid
ej fästningsarealen och Masthugget och naturligtvis icke heller
Kungsladugård. Uäget och omfånget av donationsjorden vid 1800-talets början
framgår av den med fig. 75 betecknade, härvid fogade kartan.

En ej oväsentlig tillökning i sitt jordområde fick Göteborgs stad genom
fästningsvallarnas rasering, som av statsmakterna beslutades den 17
december 1806. Den mark, som upptogs av fästningsverken, innehades av Kungl.
Maj:t och kronan, som den 19 oktober 1807 slöt ett kontrakt med Göteborgs
magistrat, borgerskapets äldste och deputerade för stadens övriga innevånare
av i huvudsak det innehåll, att alla fästningsverken, utom de, som lågo mot
redden, skulle raseras och planeras, samt att början skulle göras åt landsidan.
Av portarna skulle endast Kungsporten lämnas kvar, och broar skulle byggas
över kanalerna på anvisade ställen. Omkring staden, och på dess bekostnad,
skulle anläggas en allé eller promenadplats. Staden erhöll genom kontraktet
samma rätt, som kronan själv ägde, till de bebyggda eller obebyggda
platser på fästningen, vilka åt enskilda voro upplåtna, likasom till hela
Otter-hälleberget. De tomter, som inom och utom fästningsverken uppkommo
genom raseringen, ägde staden disponera på det sätt, att de förra skulle till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free