Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads finanser. Av AXEL RAMM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lens kassavalv skulle de erhålla, sedan vid varje års slut »hvar och en
blif-vit aflönad samt allt klarerats och betalts» — d. v. s. de fingo då räkna
de kvarvarande pängarna! De kunde få överse räkenskaperna sedan år
1720 och enskilt disponera över båtmanspängarne. Men allt det övriga
avslogs.
De olika faserna i den mångåriga strid, som utspann sig rörande denna
maktfråga, är här icke platsen att skildra; i stället hänvisas till den
kortfattade redogörelsen i detta arbete under »Kommunalförvaltningen» samt
den utförligare hos Sigfr. WiKSF.i.Grkn, »Ur Göteborgs häfder»(Sthm 1878).
Så mycket måste dock här omtalas, att genom Kungl. Maj:ts resolution år
1748 magistraten avgick med seger.
Här må antecknas att ett fattighus genom magistratens och borgerskapets
försorg inrättats år 1726. Denna första inrättning av kommunal art erhöll samma
år rätt att uppbära en »viss genandt» av vissa utgående samt alla inkommande
varor, vilken föreskrift skulle »i evärldeliga tider ega den kraft och verkan, som
en oemotsäglig lag eger». På grund av rikhaltiga donationer — varom se mitt
arbete »Göteborgs donationer» — har staden till institutionen, numera benämnd
Göteborgs ålderdomshem, först under de senare åren utbetalt direkta kommunala
anslag.
1719 års avlöningsstat förhöjdes r723, 1731 och U42 med en del nya befattningar
och högre löner, det sistnämnda på grund av en till 1740—41 års riksdag av
magistraten inlämnad kalkyl, som beräknade stadens inkomster till 42,544 dr sint
och utgifterna till 21,441 dr, varför »såsom öfverskott och besparing» vore att
påräkna 2r,io3 dr. Framåtskridandet gick så lyckligt, att 1748 års bokslut
upptager behållningen till 126,348 dr, varifrån dock avgår stadens skuld, som upptogs
till 19,905 dr. Inkomsterna utgjorde nära 95,000 dr, utgifterna 95,800 dr, varav
avlöningsstaten uppgick till 16,554 dr. Tiderna voro gynnsamma och Göteborgs
storhetstid begynte samtidigt med tillkomsten av den under Ostindiska
kompaniets dagar uppväxande börsaristokratien.
Vid riksdagen 1760—62 anhöll magistraten och borgerskapets äldste att på
grund av »dessa tiders mer än dubbla dyrhet på alla nödvändighetsvaror», en
allmän tillökning i stadens stat vore oundgängligen nödvändig, vilket beträffade
tjänstemän — varibland några nya — och deras avlöningar; men i »stadens extra
ordinarie stat, angående publike byggnader och reparationer och andra nödiga
utgifter är ingen ändring gjord», utan byggnadsanslaget fortfarande upptaget
till samma belopp som i 1695 års stat. De nya befattningarne, som upptogos i
förslaget, voro en »Architect», en »Medicus » förutom förutvarande »Stads-Physicus »,
en »Mantals-Commissarius » samt en »Catecheter och Stads-Musicanten ». På grund
av denna framställning fastställdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
