- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
304

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads finanser. Av AXEL RAMM

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att äldste skulle »alltid höras angående stadens betydligare lägenheters
uthyrande »; och

att magistraten genom protokollsutdrag skulle meddela äldste alla beslut om
stadens »allmänna hushållning» och »dispositionen öfver hvarjehanda lägenheter».

Senare bestämdes, att stadskamreraren 8 dagar efter var månads utgång skulle
tillställa äldste »på baksidan av hvart månadsförslag» en specifikation av
kassabehållningen och var den finnes.

Borgerskapets äldste hade härigenom uppnått ett inflytande på stadens
förvaltning, som magistraten aldrig förut velat tillerkänna dem.

Stadskassan hade numera en skuld, som under »kapitalkonto» vid 1810
års slut redovisas till icke mindre än 244,718 rdr, vartill komma övriga
skulder rdr 14,462. Utgifterna uppgingo till ej mindre än 102,624 rdr.

För Göteborgs storartade utveckling och ännu snabbare tillbakagång
redogöres i min skrift »När Göteborg var frihamn». Där uppvisas den
glänsande, i och för sig abnorma tillväxt, som handeln, sjöfarten och
omsättningen företer under kontinentalperioden — i någon mån påminnande
om vad som passerat under senaste kriget. Under de gyllene tiderna hade
kommunen gjort inköp, påbörjat en del stora byggnadsverk och gjort
dyrbara anstalter för handelns och näringarnes förkovran. Ett stort antal
utlänningar flyttade hit och förmedlade en storartad trafik — det var, vad
vi i våra dagar skulle kalla jobbare. Stora rikedomar torde hava samlats
av dessa och även en del göteborgare gjorde stora förtjänster.

Men Napoleon föll och kontinentalperioden var inom kort ett minne blott.
Trafiken i vår stad avtog snabbare än den börjat. Utlänningarne flyttade
till sitt land igen, affärsverksamheten förlamades och stadens inkomster
avtogo i förfärande grad. Bevillningen sjönk i stadens city, femte roten,
där de störste affärsmännen voro mantalsskrivna, från 42,000 rdr år 1814
till 13,000 rdr år 1818. Konkurserna ökades från 7 st. år 1813 till 187 st.
år 1817 och ännu eländigare blev det, när den orättfärdiga författningen
om diskonternas -—• de dåvarande bankinstitutens — »realisation» tillkom.

Den 5 november 1817 anmälde, enligt borgerskapets äldstes protokoll,
»Stads Casseuren, at medel saknades i Stads Cassan til liquiderande af
Stadens Ämbets och Tjänstemäns innestående löner och flere andre til
betalning förfallne skulder». En »Committé af Magistraten och Borgerskapets
äldste» var tillsatt och upplyste, att stadens skuld var 179,199 rdr 28 1/12
sk. b:co, varav 134,000 rdr för f. d. ostindiska huset och sjöhamnen Klip-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free