Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads finanser. Av AXEL RAMM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
magistratens åtgärder tillkom så småningom en del styrelser, ofta rätt
godtyckligt och utan direkt nödtvång på grund av storleken av
förvaltningsuppdraget.
Men magistraten var skicklig i sitt spel och genomförde åtminstone så
mycket, att en plats i varje styrelse skulle besättas med en dess ledamot.
1862 års kommunalförordningar
Den 12 februari 1858 anhöllo rikets ständer, att Kungl. Maj:t täcktes
genom sakkunnige upprätta förslag till kommunallag samt därefter till
ständernas »pröfning framlägga de förslag, hvilka i följd däraf kunde vara
utarbetade». Kommittén anförde i sitt betänkande, att »ordning i drätseln
är allestädes af högsta vigt och bestämda reglor för dess åstadkommande
och handhafvande alltså oeftergiflig». Men reglerna blevo ganska
knapphändiga och när kommittén framhöll, att drätselverket borde höra till de
från magistratens omedelbara förvaltning skilda angelägenheter, uttalade
den en åsikt, som står i rätt betänklig strid med den i förordningen av
kommittén föreslagna och intagna bestämmelsen: »alla styrelser stå i och
för sin förvaltning under magistratens öfverinseende».
Med de nya kommunalförordningarna av den 21 mars 1862 genomfördes
emellertid ■—- bortsett från stadsfullmäktigeinstitutionens upprättande ■—
några viktiga åtgärder på det kommunalfinansiella området, som dittills
varit okända, nämligen en sammanfattning av budgeten och en enhetlig
»kommunalskatt».
Frågan om uttaxeringen av kommunalskatten föranledde i vår stad en
livlig debatt. Man påyrkade i flere motioner en progressivt stigande
be-skattningsnorm, varom flere olika förslag framställdes, av dr Charles
Dick-son, av jur. kand. Philipson, av lektor Blomstrand och av Oscar Dickson.
Man fick nu i stadsfullmäktige höra anföranden, åberopande Adam Smith,
Carey, Mc Culloch och Stuart Mill för rättmätigheten av den ena eller andra
beskattningsgrunden.
Philipsons förslag innefattade, att personer med bevillning:
intill 10 rdr skulle i kommunalskatt betala hälften av bevillningsbeloppet,
11 — 25 ’> » » » %-delar » » och
26 — 75 » » » » bevillningsbeloppet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
