Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads finanser. Av AXEL RAMM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
siffran 1916, andra 1920 — för hamn (1,3—10,9), för spårväg (2,5—11,9),
för gasverket (0,2—10,4), för folkskola (3—8,4), för fattigvård (1,8—5,1),
för sundhetsvård (2—6,7), för renhållning (0,6—3,1), för polisverk (1,1—3,9)
och för räntor (3,1—5,8). Den gamla avlöningsstaten för »lagskipningen
och administrationen», numera kallad »magistrat och rådhusrätt», har,
sedan uppbördsverket (0,3—1,1) frånskilts, stigit, men utgör endast en ringa
del av budgeten (0,3—0,8); och betydlig tillväxt visar den post, som i
sammandraget kallas »stadsfullmäktiges och nämnders expedition» (0,4—1,1),
varunder efter drätselkammarens omorganisation torde ingå
drätselkammarens andra, betydande avdelning (uttrycket »nämnder» är påtagligen lånat
från annat håll — i Göteborg har man åtskilliga namn, men utom hyres-,
nykterhets- och förlikningsnämnderna endast en större nämnd, den i lag
föreskrivna och kostbara byggnadsnämnden). Stora utgifter vållas
kommunen årligen (över 400,000 kr.) för den statliga allmänna
pensionsförsäkringen — vid 1921 års slut utestodo i restantier å de s. k. grundavgifterna
icke mindre än 251,982 kr., vilket betecknar att för 83,994 personer icke
då erlagts denna ringa avgift av 3 kronor. Kommunen får emellertid, som
bekant, utan den ringaste nytta för vederbörande person betala hela det
icke gäldade beloppet för ifrågavarande avgift.
Ett beklagligt förhållande beträffande den egentliga kommunalskatten
har under de senare åren allt skarpare framträtt därutinnan, att antalet
vid uppbördsstämma inbetalande avsevärt nedgått, från 45 % av
»utskrivna debetsedlar» år 1917 till 36,9 % år 1921. Det inbetalda beloppet
har likväl blott nedgått från 89,1 till 73,4 % under samma år och visar
sålunda bättre procentsiffror, men jämförelsen mellan dessa båda
procentsiffror angiver påtagligen, att skyldigheten att erlägga kommunalskatt för
ett mycket stort antal personer icke känts besvärande. Fr. o. m. år 1922
har uppbörden av kommunalutskylder fördelats på tre i st. f. två
upp-bördsterminer, men härigenom har, såvitt man nu kan döma, ingen större
inbetalningsvilja framträtt hos de mindre bemedlade. Tvärtom har
till-läggsprocenten för icke inbetalda utskylder i 1923 års budget måst ökas
till 16 procent, vilket sålunda betecknar en motsvarande merbelastning å
dem, som ordentligt erlägga sin kommunalskatt.
Det pr bevillningskrona debiterade beloppet utgjorde, såsom redan nämnts,
år 1863 kr. 1,12, år 1864 kr. 1,05 samt år 1865 kr. 2,70. Sedan dess har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
