Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads hälso- och sjukvård. Av KARL JOH. GEZELIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Huru samvetsgrant detta hälsopolisens arbete än utfördes, var en dylik
kontroll mycket bristfällig. Betydlig del av köttillförseln undgick varje
besiktning och, där besiktning ägde rum, måste den helt naturligt bliva
mindre tillförlitlig — särskilt under den mörka årstiden, då undersökningen
företogs vid det svaga ljusskenet från handlyktor.
Lokalerna för matvaruhandeln lämnade även med hänsyn till enklaste
hygieniska fordringar mycket övrigt att önska. I många fall utgjordes den till
försäljning och förvaring av mjölk eller till bakning och brödförsäljning
använda lokalen av ett sovrum eller kök. I mjölklokalen saluhölls icke
sällan charkuterivaror, fotogen, brukade kläder, salt sill, skodon, koks och
ved etc. Renhållningen var ofta mycket bristfällig. På torgen, där den
huvudsakliga kötthandeln försiggick — intill 1887 funnos i staden endast
3 butiker för färskt kött — påträffades som omslag för köttvarorna allt
som oftast smutsiga lakan, begagnade gångmattor, häst- och sängtäcken.
I stadens omnejd belägna slakterier, där hälsopolisen alltsedan 1883 hade
inspektionsrätt, voro föremål för mycket grava anmärkningar.
Arbetet på undanrödjandet av nämnda missförhållanden kunde ej krönas
med någon nämnvärd framgång, så länge särskilda lagbestämmelser till
stöd för detta arbete saknades. Hälsovårdsstadgan för riket av år 1874,
med däri senare gjorda ändringar och tillägg, var nämligen i detta hänseende
icke tillfyllest. År 1887 antogs slutligen en »ordningsstadga för
matvaruhandeln i Göteborg», innehållande bl. a. föreskrifter angående
matvarulokalernas beskaffenhet, inredning och skötsel samt angående handeln med
kött och mjölk. Det tog dock sin rundliga tid, innan de nya reformerna
kunde mera allmänt genomföras. Ännu år 1890 exempelvis försåldes fotogén
i 120 av då befintliga 405 mjölklokaler.
Genom uppförande av saluhallar hoppades man få slut på eller åtminstone
väsentligt minska den ohygieniska torghandeln med styckat kött. I slutet
av 1887 öppnades bazaren å Masthuggstorget. Två år därefter stod
Saluhallen på Kungstorget färdig, och 1898 tillkom Skanstorgshallen.
Dessutom anordnades köttbutiker i den år 1886 uppförda, ett enskilt bolag
tillhöriga Bazar Alliance samt år 1895 i den ävenledes privata Götahallen.
Trots att därigenom över 100 nya köttbutiker tillkommo, fortsatte
emellertid lantmännen — oftast köttmånglare från landet — att å torget stycka
och utminutera sitt kött, och antalet kötthandlare å torgen visade snarare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
