Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenledningsverket. Av T. GLOSEMEIJER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för blivande utvidgning. Egentliga striden stod emellan Göta älv och
Delsjöarna, huvudsakligen beroende på skiljaktiga åsikter angående Delsjöarnas
tillräcklighet. Tillförlitliga mätningar på den årliga avrinningen från sjöarna
saknades. Avgörandet dröjde ända till 1866, men den 27 december nämnda
år fattade stadsfullmäktige beslut om en vattenledningsanläggning från
Delsjöarna i huvudsaklig överensstämmelse med ett förslag uppgjort av
dåvarande kaptenen sedermera översten J. G. Richert, som även utsågs att såsom
överingenjör leda arbetet.
Vattnets beskaffenhet. Stora och’Dilla Delsjönäro tvenne med varandra
förbundna bergsjöar belägna c:a 6 kilometer söderut från stadens gamla centrum
och liggande så högt, att vattnet med självtryck kan ledas till stadens rörnät
och dess s. k. lågreservoarer.
Sjövattnet är nästan färglöst, av ovanlig klarhet och genomskinlighet samt
i mycket ringa grad utsatt för förorening. Så gott som hela
nederbördsområdet består av med gles barrskog och ljung delvis bevuxen bergterräng och
inom detsamma finnas inga andra människoboningar eller odlad mark än
fyra små torp belägna vid sjöarnas från vattenintaget mest avlägsna delar.
Vattnets beskaffenhet i övrigt framgår av nedanstående av stadskemisten d:r
J. E. Alén år 1889 gjord analys.
På 100,000 delar:
w S 0 rf O V) M Xi 3 + -ö rf ’> Mineralämnen t* :0 xr. 13 y O | Mineralämnen som sulfat Syreförbrukning enl. Kubel Klor,
viktsanalys Motsvarande klornatrium Färg Kvalitativa prov Bottensats
rf £ <u 0 c. *rf Salpetersyr- lighet Ammoniak Järn
4,72 2,40 2,32 3,68 0,272 1,06 1.74 10 ■ ingen reaktion Knappt märkbar
Vattnet är ansett såsom ett gott dricksvatten men har sjövattens vanliga
olägenhet att vid varma årstider hava en allt för hög och vid kalla en allt för
låg temperatur.
Dessutom kan efter långvarig isbeläggning av sjöarna en fadd sjösmak
förmärkas, och som matarevatten för ångpannor är det mindre omtyckt på
grund av sin sura reaktion.
Vattentillgång. Nederbördsområdets storlek är 914 hektar (c:a 1,850
tunnland). Vattentillgången uppskattades av förslagsställaren såsom tillräcklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
