- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
416

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avloppsledningar. Av W. HUGGERT

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

När underjordiska avloppsledningar första gången anlades i Göteborg är
svårt att säga, enär de enskilda husägarna låtit ombesörja desamma. De
utefter kanalerna boende läto nämligen dit avleda spillvatten genom
trätrummor; sådana funnos redan vid slutet av 1700-talet. På 1850-talet
började även täckta stentrummor byggas, oeh uppgick vid början av
1860-talet desammas längd till c:a 3,000 fot. Vid denna tid började man
på enstaka ställen använda från England importerade glacerade stengodsrör,
medelst vilken metod ett allmännare anläggande av kloakledningar
möjliggjordes.

Det första allmänna dräneringssystemet

Den 25 april 1866 är en märkesdag i Göteborgs kloakväsens historia. Denna
dag godkände nämligen stadsfullmäktige dåvarande kaptenen J. G. Richerts
plan och förslag till dränering av staden samt Hagorna och den närmast
älven belägna delen av Masthugget.

Riehert framhöll i förslaget, att det enda fullt rationella systemet för
Göteborgs dränering och renhållning vore, att medelst riklig vattenspolning
bortföra latrinspillning och annan flytande orenlighet genom djupt liggande
avloppsrör. Dessa skulle utmynna i en gemensam reservoar, från vilken
vattnet skulle pumpas till älven. Det nu framlagda förslaget omfattade dock
endast regn- och spillvattnets avledande till kanalerna eller älven. Däremot
skulle latrinen uppsamlas och på lämpligt sätt beredas. Redningarna skulle
givas sådan lutning, storlek och form, att det framrinnande vattnet finge
sådan hastighet att ledningarna själva höllo sig rena. Redningar med
mindre diameter än i1/2 fot borde göras av glacerade lerrör, större skulle
muras av hårdbränt tegel, sandsten eller granit. Minsta rördiameter skulle
vara 9 tum, undantagsvis 6 tum. Rören skulle läggas på ett djup av 8 fot
under gatan. Alla rör från hus och gårdar borde förses med ventil eller
vattenlås. I förslaget fanns även upptagen för framtida utförande en
ledning längs Vallgraven på dess södra sida, en s. k. avskärande kulvert. Denna
skulle upptaga och till älven vid Järnvågsplatsen avleda såväl spillvatten
som regnvatten, men genom å kulverten anordnade s. k. bräddavlopp skulle,
då starka regn inträffade, vattnet även kunna utsläppas i Vallgraven.

Detta förslag låg till grund för kloaknätets utbyggande från 1866 till
början av 1890-talet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free