Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gas- och Elektricitetsverken. Av S. HAMMARSTRAND
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Intill år 1897 hade för erhållande av bättre ljusstyrka kolgasen anrikats
medelst tillsats i retorterna av cannelkol. Detta år uppsattes emellertid
i stället en karbureringsapparat, medelst vilken gasens ljusstyrka kunde
anrikas med flytande kolväten såsom benzol etc.
Införandet av elektrisk belysning i samhället hade, som tidigare nämnts,
ej varit alldeles utan inverkan på gasverket, och åren 1894 och 1895
utvisade någon tillbakagång i konsumtionen av gas. Redan under de
närmast följande åren ökades dock konsumtionen åter, och 1898 måste tvenne
nya ugnar insättas i retorthuset, därav en generatorugn med inbyggd
generator och en trapprostugn. År 1899 insattes ytterligare 2 trapprostugnar,
och därmed var det år 1889 uppförda retorthuset fullbyggt med 18 ugnar.
Gasförbrukningen tillväxte emellertid kring sekelskiftet hastigt, och gas
verket behövde snart åter utvidgas. Enligt den ursprungliga
anläggnings-planen skulle gasverket genom tillbyggnad av en lika stor uppsättning av
byggnader och apparater kunna utvidgas till dubbla dåvarande storleken
eller för en dygnsproduktion av 60,000 kbm pr dygn, och hade
stadsfullmäktige redan år 1887 för sådan utvidgning anvisat det angränsande
kvarteret nr 13 å Gullbergsvass jämte två andra kvarter. På grund av
gasteknikens utveckling ansågs emellertid utbyggnaden ej böra ske efter samma
system, utan föreslogs att för närmast kommande behov uppföra ett s. k.
vattengasverk för en beräknad kostnad av 320,000 kronor för tillverkning
av karburerad vattengas, och detta förslag godkändes av stadsfullmäktige
den 20/10 1898. Nyanläggningen, som utfördes under åren 1901—1902,
bestod av ett vattengasverk med apparater från firman Humphreys &
Glasgow, Dondon, för produktion av 9,600 kbm gas pr dygn jämte
tillhörande biåsmaskin, pumpar, ångpannor, vattengasmätare och övriga
tillbehör. För generatorn garanterades en koksförbrukning av högst 481 kg pr
1,000 kbm ävensom en oljeåtgång av högst 15,5 kg pr 1,000 kbm och
hef-nerljus. Vidare uppfördes en gasklocka nr 3, balansklockan, om 1,000
kbm samt reningshus II med 4 reningskistor att tjänstgöra för 40,000 kbm:s
dygnsproduktion. Till reningshuset hörande gasmassehus II uppfördes
ävenledes. Vattengasverket stod färdigt att tagas i bruk den 22/11 1902.
I samband med dessa utvidgningar anlades även en elektrisk
kraftstation för elektrisk belysning i eldfarliga lokaler samt för behov av diverse
motorer. Stationen utrustades först med en gasmaskindriven generator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
