- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
590

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs Spårvägar. Av IVAR WENDT

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

åtgärder till befrämjande av en spårvägsanläggning för beredande åt samhället
av de stora fördelar, som en spårväg vore ägnad att åstadkomma. I
anledning av detta förslag tillsatte stadsfullmäktige en beredning, vilken skulle
uttala sig angående lämpligaste sättet för anläggning av en spårväg i Göteborg.
En i december 1875 inkommen ansökan från kaptenen C. C. Juel i
Köpenhamn om rätt att anlägga spårväg remitterades även för utlåtande till denna
beredning, och i januari 1877 behandlade stadsfullmäktige det av
beredningen ingivna betänkandet rörande kapten Juels ansökan. Beredningen
hade kommit till den uppfattning, att, på grund av stadens snabba
utveckling och det alltjämt ökade behovet av förbättrade kommunikationer mellan
de olika stadsdelarna, det vore synnerligen önskvärt, att i Göteborg anlades
spårvägar. Beträffande sättet härför omnämnes i utlåtandet tre olika
alternativ. Enligt det första skulle staden själv utföra de fasta
anläggningarna och åt enskilda upplåta trafikerandet av spårvägarna, vilka alltså
fortfarande skulle bliva stadens tillhörighet. Enligt det andra alternativet
skulle koncession på såväl anläggning som drift lämnas åt enskild person
eller enskilt bolag. Även ett tredje alternativ kunde emellertid enligt
beredningens mening ifrågasättas, nämligen att staden för egen räkning skulle
anlägga och trafikera spårvägar, men, då det för kommuner i allmänhet
vore olämpligt att inlåta sig på skötseln av industriella företag, ansåg
beredningen, att detta alternativ ej borde väljas, utan förordade i stället det
förstnämnda alternativet, enligt vilket staden själv skulle utföra de fasta
anläggningarna, varemot driften skulle överlåtas åt enskilda. Beredningen
motiverade denna sin uppfattning dels- därmed, att kommunens många
viktiga intressen ifråga om anläggning och trafikering av spårvägen
svårligen kunde iakttagas gent emot en koncessionsinnehavare, dels därmed,
att de fasta anläggningarna i stadens gator icke borde tillhöra någon annan
än staden och dels med, att det vore skäligt, att kommunen icke uteslöts
från den vinst, som, med stöd av erfarenheter i utlandet om spårvägars
avkastningsförmåga, åtminstone efter någon tid torde av företaget kunna
påräknas. Stadens risk å företaget skulle genom en dylik anordning även bliva
begränsad, och för den händelse, att det framdeles skulle vara med stadens
fördel förenligt att övertaga hela anläggningen, skulle intet hinder härför
möta, mot erläggande av lösen för hästar och material.

Beredningen bifogade även en plan, huru spårvägen lämpligen borde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free