Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Göteborgs hamn. Av KNUT E. PETTERSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Göteborgs hamn
Av
KNUT E. PETTERSON
Historik
Tiden från 1621 till omkring år 1838
GÖTA ÄTVS utlopp i ett av skärgård skyddat kustområde på Sveriges
västkust med närhet till Nordsjön och världshaven där bortom, är av
naturen disponerat såsom plats för en storhamn åt vårt land. Tyngdpunkten
i landet — den ekonomiska såväl som politiska — låg dock länge åt öster,
huvudsakligen i Mälarområdena. Den omständigheten, att
västkustlandskapen så länge tillhörde grannstater, med vilka Sverige dessutom levde
i ständig fiendskap, har också medverkat till att Göteborg först ganska
sent i historien kunnat utvecklas till sin naturliga bestämmelse. Som
stadens föregångare räknas ju Gamla och Nya Tödöse, belägna längre uppåt
Göta älv, och kan man anse, att först för 300 år sedan eller år 1621
staden Göteborg grundlädes på sin nuvarande plats nära älvmynningen.
Tik-som flertalet på liknande sätt belägna städer, byggdes staden ett stycke
in i älven för att lättare kunna skyddas mot fientliga anfall från havet
samt försågs med befästningar. En bidragande omständighet till
bemödandet att skapa ett konkurrensdugligt sjöfartscentrum vid västerhavet
var nog även åstundan att göra den svenska handeln oberoende av det
danska herraväldet i Öresund. På denna tid vidtogos emellertid knappast
några arbeten för fartygs mottagande i någon egentlig hamn, utan gingo
fartygen så långt upp i älven, som dennas naturliga djup medgav, och
ankrade där. Dessa ankringsplatser lågo ett par kilometer nedanför
staden, vid nuvarande Kusten och Klippan, varifrån godsutbytet skedde i
mindre farkoster, hemförare och pråmar, upp till staden och dess
lastplatser. Denna trafik omhänderhades av ett särskilt skrå, det s. k. »Ström-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0603.html
