Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs hamn. Av KNUT E. PETTERSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
båtsgillet», vilket även ombesörjde transporten av järn, trä och annat
köp-mansgods till och från Åkerström (»Strömmen»). Gillet erhöll sina
privilegier redan år 1625 och var stadens äldsta eller näst äldsta skrå. Förutom
verkställande, med nära nog monopolrätt, av alla transporter, svarade gillet
även för riktig vägning och förtullning av allt tullpliktigt gods. Efter 20
års verksamhet uppdelades detta gille år 1645 i tvenne, varav det ena,
som bibehöll det gamla namnet, skulle ombesörja trafiken från Göteborg
inåt landet till Åkerström mellan I/a Edet och Trollhättan, medan det
andra, »Hemförarebåtgillet», verkställde lastning och lossning av skeppen
samt transporter i hamnen.
Stadens första bebyggande skedde som bekant under ledning av inkallade
holländare, vilka planlade staden med kanalsystem efter holländskt
mönster; kanalerna, med ett vattendjup av 2—3 m, utgjorde den egentliga
hamnen med magasin i dess omedelbara närhet. Med en särskild gärd,
»Götheborgs byggningshjelp», som utgick åren 1620—22, byggdes sålunda
»Stora hamnen» eller nuvarande Stora hamnkanalen, sedan »Västra, Östrä
och Norra hamnarna», d. v. s. de sedermera s. k. Västra och östra
hamnkanalerna. Enligt H. Fröding sknlle vid dessa hamnars byggande —
åtminstone »Norra hamnen» — d. v. s. nuvarande Östra hamnkanalen norr
om Stora hamnkanalen — så tillgått, att varje tomtägare på egen
bekostnad uppkastade jorden och byggde en strandskoning av pålar till så stor
längd, som svarade mot hans tomt, varefter magistraten utförde
fördjupning mellan inpålningarna så, att båtar och skutor kunde flyta in.
Hamnens förbindelse med och avstängning från älven var ordnad på
följande sätt. Utanför stadens strandmur, det s. k. stadsverket, som utgjorde
stadens begränsning mot älven, och längs denna fanns i vattnet en
pallis-sad framdragen samt 48 fot utanför och parallellt därmed låg ett
sänk-verk eller »krubbverk». Detta bestod av stenkistor med en påbyggd
gångbana av trä för patrullering av vaktmanskap. Mitt för hamninloppen
fun-nos i sänkverket öppningar, som höllos öppna för trafik, då så erfordrades,
men eljest, särskilt nattetid, stängdes med bommar. Dessa bommar voro
grova, ofta med järntaggar beslagna masttimmer, som troligen med spel
drogos för eller undan från öppningarna. Minnet av dessa bommar —
utanför inloppen till nuvarande Stora och Östra hamnkanalerna —
kvar-lever ännu i benämningarna Stora och Dilla Bommens hamnar. Dessa bom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
