Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs hamn. Av KNUT E. PETTERSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mar motsvarade sålunda närmast de tullportar, som dåtida städer hade
åt landsidans vägar. Fig. 171 ger en föreställning om huru dessa anordningar
gåvo sin karaktär åt stadsbilden.
Till stadens hamn kan i viss mening även räknas vallgraven, fast dess
äldsta oeh egentliga uppgift var att utgöra en forsvarsanordning, så som
redan i 1621 års stadsprivilegium fastställdes. Direkt förbindelse mellan
hamnkanalerna och vallgraven fanns troligen ej ursprungligen mer än vid
Fattighusån men upptogs ganska snart; när jordvallarna ersattes med
murar ägde förbindelse rum genom välvda öppningar i dessa.
Redan ett par år efter stadens grundläggning väcktes frågan om
Möln-dalsåns inledande i staden, bland annat för säkerställande av stadens
tillgång till friskt vatten. För en nutida göteborgare som mest känner till
Fig. 171. Göteborg från älvsidan på 1600-talet.
ån som en illaluktande öppen kloak förefaller denna fromma önskan som
i hög grad ouppfylld; dock lär ända så sent som 1870 fartygen hämtat sitt
dricksvatten vid slussen. År 1624 förklarade sig Kungl. Maj:t intet hava
emot »dett Bönderne tillbiuda sigh att leda Mölendaals ström genom
staden, alldenstundt dett icke är onödigt», men vill, att det skall ske »utan
någon H. Kungl. Maj:tz spesa eller umkostnad». Arbetet med utgrävningen
av denna kanal, nuvarande Fattighuskanalen eller -ån, utfördes under åren
1640—41 av de inflyttade holländska bönderna med hjälp av stadens och
kronans soldater. Sedermera tillkommo i den inom stadsvallen belägna
delen av kanalen en sluss, byggd av kronan, och en kvarn (slusskvarnen),
byggd av staden (1648). Sluss och dämme äro sedermera flyttade ett par
gånger.
På grund av sitt byggnadssätt med kanaler och vallgravar har staden
tidigt varit nödsakad att för ordnande av obehindrad landtrafik bygga ett
ansenligt antal broar. Redan 1644 års plan (fig. 172) angiver sålunda 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
