- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
612

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs hamn. Av KNUT E. PETTERSON

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

talet avtynade sjöfarten betänkligt på grund av de oroliga politiska
förhållandena, men nådde ett kortare tillfälligt uppsving under de
engelskfranska strider om herraväldet på havet, som upphörde med Napoleons
fall. Särskilt under denna sista period var handeln mycket livlig, och det
förmäles, att en gång år 1810, då fartygens avgång under en längre tid
hindrats av ihållande västliga vindar, i älven och hamnen samlats ej
mindre än 19 örlogsmän och 1,224 handelsfartyg, vilket utgjorde »en prospekt

av det raraste man
kan imaginera sig»,
såsom det heter hos
en samtida berättare.

I
kontinentalsystemets spår följde
därpå den svåraste
depressionstid (omkring
1815—1829) för stad
och hamn, som
Göteborgs historia har att
förmäla, närmast
sammanhängande
med den allmänna
europeiska
utmattning, som följde på
de långa krigsåren och särskilt kännbar för Göteborg på grund av den
kortvariga högkonjunkturen omedelbart innan. Från denna nedgångsperiod
kan bl. a. nämnas, att fartygsflottan minskades från 16,451 läster år 1815
till 8,104 år 1822.

Efter depressionstidens slut kom handeln på 1830-talet så småningom
åter igång, och med den växande fartygsstorleken och kravet på snabbare
lastnings- och lossningsanordningar, vilka utomlands kommit till
användning, kom även kravet på hamnens förbättring och utvidgning. Under
tiden hade också Trollhätte kanal (1800) och Göta kanal fullbordats
(Väst-götadelen 1822, Östgötadelen 1832), och dessa njra kommunikationsleder
tillförde givetvis Göteborg ökad trafik i förhållande till de konkurrerande
hamnstäderna vid Kattegatt. Samtidigt hade även ångans användning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0608.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free