Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs hamn. Av KNUT E. PETTERSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gårdshamnen, är avsedd för massgods (fig. 180). Innan denna hamn beslöts,
hade den mycket stora del av importen till Göteborg, som utgöres av
mass-gods, så gott som uteslutande varit hänvisad till lossning i läktare och
pråmar å älven, varefter omlastning skedde vid Gullbergskajen m. fl. kajer med
mindre vattendjup och i regel utan lossningsanordningar. Den nya
massgods-hamnen föreslogs förlagd på andra sidan älven, enär ett mera avskilt läge
för dessa godsslag ej ansågs hinderligt. Närmare bestämt förlädes den till
Sannegårdsviken i Dundby, där förut en inpålad pråmhamn (utan kajer) var
anordnad och huvudsakligen användes för kolpråmar. Hamnen byggdes för
8 m:s vattendjup och försågs med moderna lossningsanordningar; västra
sidan med en kajlängd av 550 m avsågs för kol och koks samt utrustades dels
med brokranar för betjänande av upplagsplatserna dels med vanliga kaj
kranar, samtliga med gripskopor; östra sidan med en kajlängd av 350 m avsågs
för övriga massgodsslag och utrustades med kranar utan gripskopor.
Hamnen öppnades för trafik i januari 1914 och blev under världskriget av
mycket stor betydelse såväl för Göteborg som för hela vårt land, då på grund
av Östersjöns avspärrning en mängd trafik av kol och trä drogs från östsidan
till västsidan av Sverige. Östra sidan av hamnen användes under denna
tid i stor utsträckning just för pitprops, pappersmassa samt även järn.
Genom egen järnväg med tillhörande bangård står hamnen i förbindelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
