Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs handel och sjöfart sedan 1860. Av IVAN LIND
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
troligt, att de inre städerna i någon väsentlig grad skola kunna utveckla en
självständig rörelse, som går Göteborg förbi. Genom sina vattenvägar har
detta transportleder, som äro av största värde, ja nödvändiga för den stora
massgodstrafiken, och som sätta staden i förbindelse med stora delar av
Göta- och Svealand.
Landförbindelserna kunde före 1860-talet ej komma i fråga för större
transporter. År 1858 hade emellertid Västra stambanan blivit färdig till
Falköping, 1862 öppnades trafiken till Stockholm, och därmed nåddes för
massgodstrafik vidsträckta bygder, som förut ej haft möjligheter till sådan.
Det dröjde till 1879, innan Bergslagernas järnväg fullbordades, då behovet
av en järnväg här utefter älven och Vänern ej var så trängande. Nästa
järnväg blev Göteborg—Varberg 1888, senare övertagen av staten, och därefter
följde Boråsbanan 1894, fortsatt av linjen Borås—Alvesta 1902.
Västergötland—Göteborgs järnväg (smalspårig) färdigbyggdes 1899, varefter återstod
endast kustbanan Göteborg—Uddevalla (1909), om man frånser den lokala
Säröbanan. Genom dessa järnvägslinjer förfogar Göteborg över direkta
långväga förbindelser i alla riktningar; det område, där Göteborg är den
ledande handelsstaden, är utsträckt över de västsvenska länen fr. o. m.
Hallands t. o. m. Värmlands och går därutöver i flera viktiga avseenden in i
Kronobergs, Jönköpings, Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län. Icke
utan betydelse för Göteborgs handel är också den direkta förbindelsen med
kontinenten över Trälleborg—Sassnitz. Några väsentliga nyheter i fråga
om järnvägarna äro knappast att vänta, såvida man bortser från driftens
omläggning till elektrisk, helt eller delvis, vilken säkerligen kommer att öka
trafikmöjligheterna. För handeln äro framför allt de banor, som gå inåt
landet, av vikt, kustbanorna mindre betydelsefulla. Järnvägarna frakta nu
större godsmängd än älvvägen, ehuru övervikten icke är avsevärd.
Om järnvägarna alltså betytt oerhört mycket för Göteborgs handel, så
bör å andra sidan framhållas, att de bättre landförbindelserna försatt de
andra, mindre västkuststäderna i ett mer gynnsamt läge än förut. Göteborg,
som ensamt förfogar över flodväg, miste vid järnvägarnas tillkomst på sätt
och vis sin särställning.
Järnvägarna beteckna maskinteknikens genombrott i samfärdseln till
lands. Till sjöss användes ångdrivna fartyg i Göteborgs trafik, företrädesvis
i den inre sjöfarten, regelbundet redan från 1830-talets början, och 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
