- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
664

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs handel och sjöfart sedan 1860. Av IVAN LIND

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andra grenar kunna bagerierna, bryggerierna, tryckerierna m. fl. i Göteborg
betraktas. livsmedelsindustrien i övrigt var redan förut företrädd av det
stora sockerbruket (fr. 1810). Nu tillkom också lidköpings sockerbruk,
ångkvarnar (den äldsta i Göteborg 1875), margarinfabriker (1895) inom
handelsområdet. En naturlig kustindustri är beredningen av fiskkonserver.
Till kustområdet hör också stenindustrien, och till mineralindustrierna räknas
även glasbruk i Älvsborgs (Surte) och Värmlands län samt cementfabriker.

Av vikt för industriens utveckling blev tillvaratagandet av vattenkraften
i Västsverige, där Trollhätte kraftstation är rikets största (första
utbyggnaden färdig 1910). Den blev av särskilt omedelbar betydelse för Trollhättans
stora elektrotermiska och elektrokemiska industri, inom vilka grenar f. ö.
anläggningar uppstått även på andra håll.

För denna mångsidiga och omfattande industri har alltså Göteborg fått
tillföra en stor del av de nödvändiga råvarorna, i främsta rummet stenkol,
som har blivit stadens åtminstone kvantitativt viktigaste handelsvara, och
det har också i icke obetydlig utsträckning tjänat som förmedlare av export,
där sådan kunnat komma i fråga.

För att giva en något så när fullständig bild av betingelserna för
varuomsättningen behövs emellertid icke blott en överblick över produktionens
omdaning, utan också ett framhållande av hur förbrukningen undergått
viktiga förändringar. Det må vara nog att påvisa den starkt ökade
förbrukningen av kaffe och socker jämte åtskilliga andra njutningsmedel samt av
vete, som i stor utsträckning trätt i stället för råg. Å andra sidan kommo
de förr viktigaste njutningsmedlen, tobak samt vin och brännvin att relativt
träda tillbaka i införseln och detta, beträffande tobak, trots den starkt
minskade tobaksodlingen i Sverige. Här liksom i fråga om spannmålsodlingen
har utvecklingen av den moderna samfärdseln gjort det ekonomiskt
lämpligare att överflytta en del av produktionen till andra av naturen mera
gynnade länder.

Som medverkande faktor vid handelns uppsving nämndes också den ökade
näringsfriheten, i Sverige såväl som i andra länder. Dess genombrott i vårt
land började 1846 och fullbordades 1864. Därmed föll skråväsendet och
framför allt de tullskrankor, som förut hade hämmat både in- och utförsel. Det
hade sålunda länge varit förbjudet att utföra bl. a. vissa slag av oarbetade
trävaror, tackjärn o. s. v.; råvarorna skulle förbehållas det egna landet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0664.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free