Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs handel och sjöfart sedan 1860. Av IVAN LIND
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
porten gick i stort sett ned till tämligen små mått, under det att vete trädde
i stället (med 4,400 ton 1890, men 13,000 ton 1900). Iyikaså gick socker
starkt tillbaka och upphörde vid årtiondets mitt att vara en importvara av
vikt. Kaffeimporten kommer med 1897 upp på en något högre nivå än förut
(något över 7,000 ton). Tiden t. o. m. 1896 var införseln av sill ganska ringa,
då det bohuslänska sillfisket i allmänhet hade en gynnsam tid, som dock
sistnämnda år upphörde, vilket också visar sig i en stark ökning av
tillförseln 1897.
Inom utförseln höllo sig plank och bräder på ungefär samma nivå som
föregående årtionde med höjdpunkter 1891 och 1900 (omkr. 250,000 kbm)
och lägsta siffran 1895 (177,000). En stark ökning kom däremot på
gruv-stolpar, ända till 429,000 kbm år 1900, med lägre belopp 1893, 1895—96. Av
syllar var utförseln mycket ringa under årtiondets förra hälft, men sedan
följde plötslig och stark ökning (1898: 40,000 kbm). Tändsticksexporten rörde
sig till 1895 på ungefär samma plan som under åttiotalet, men sedan började
också här en avsevärd ökning, till 16,000 ton år 1900. Trämassa gick i början
tillbaka något från det starka året året 1891, men med 1895 insatte åter en
god ökning (1899: 91,000 ton). För papper inträdde en plötslig stark
stegring 1899—1900 (senare året 34,000 ton). Järn var det sämre ställt med.
I fråga om smidbart järn måste i stort sett fastslås en tillbakagång, även
om åren 1899 och 1900 något hjälpte upp ställningen (dock 1900 endast
80,000 ton mot högsta siffran 105,000 ton 1889). Tackjärnsexporten
förbättrades däremot till 41,000 ton år 1901, dock under rätt stora växlingar.
Minskningen i fråga om smidbart järn1 ägde icke motsvarighet för hela
landets utförsel, vilket tyder på förflyttning av exporten till andra hamnar,
framför allt Stockholm och Gävle. Det bör också anmärkas, att utförseln
av maskiner, framför allt separatorer, nu börjar göra sig något gällande
(sedan 1893). Inom gruppen livsmedel har nu spannmålsexporten nedgått
till en obetydlighet efter några givande år för havre 1890—93.
Smörexporten når däremot en verklig höjdpunkt 1896 (över 14,000 ton) efter oavbruten
ökning — nu även gynnad genom Englandsångarnas utrustande med
kyl-rum; sedan vidtar minskning sammanhängande med den ökade
förbrukningen inom landet. Ungefär samma utveckling företer utförseln av fisk,
1 Göteborgs andel i exporten av smidbart järn var också 1900 endast 37 °/0 mot 41 °/0
tio år tidigare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
