- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
678

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs handel och sjöfart sedan 1860. Av IVAN LIND

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stodo däremot stilla till 1906—07. Tackjärn hade ett svagt år 1902, sedan
genomgående bättre, medan smidbart järn låg genomsnittligt lägre än
föregående period, dock med ett gott år 1907. Maskinimporten visar knappast
heller någon förbättring. I fråga om livsmedlen gäller, att havre nu
praktiskt taget är borta, att smörexporten regelbundet minskas i takt med landets
i övrigt, och att utförseln av färsk fisk är mycket ringa ända fram till 1907.

Detta år kom som sagt krisen, åtföljd av prisfall (från 103 till 99 året därpå
enligt den använda prisindex) och ökat antal konkurser samt minskning i
omsättningen under de två följande åren (utrikes handeln resp. 246 och 256
mill.). Utrikes sjöfarten visar däremot ingen minskning (1908 3,0 mill. ton,
detta trots hamnarbetarstrejk), en ringa tillbakagång kustfarten (samma år
0,95 mill. ton) och järnvägstrafiken (från 1,131,000 ton 1907 till 1,093,000
ton nästa år). Både kustfarten och järnvägstrafiken ha f. ö. än mindre
siffror 1909 till följd av den då utbrutna långvariga storstrejken. Som
mildrande faktorer vid krisens biläggande verkade den ovanligt goda skörden
1908 samt det åter rikt givande fisket (liksom vid några föregående kristider).
Nu underlättades också handeln med fisk av fiskhamnen (sedan 1907) och
de förbättrade transportmöjligheterna på järnvägarna, såväl för befordran
inom landet (framför allt till Stockholm) som till Tyskland. Det blev snart
bättre tider för handeln och fraktmarknaden, och den goda konjunkturen
fortgick till slutet av 1913, då bakslaget bl. a. betecknades av ett hastigt fall av
frakterna. Den göteborgska handelns utvidgning fortgick i den inslagna
riktningen. Den transoceanska trafiken utsträcktes (s. 658), så att Göteborg 1913
hade hunnit få regelbunden förbindelse med de flesta av jordens viktiga
hamnar. Enligt den i detta avseende visserligen bristfälliga sjöfartsstatistiken
gick 1912 av samtliga utgående tonnaget 13,4% direkt till transoceanska
länder, och 7,1 % anlände därifrån (motsvarande siffror 1900 voro endast

3,9 % och 1,7 %). 1913 synes ungefär 16 % av utförselns kvantitet ha varit
bestämd för transoceanska länder, vilka åter skulle ha levererat blott 4 %
av införseln. Ett särskilt påpekande förtjänar också tillkomsten av reguljär
trafik på Eevanthamnar, vilken blev av ej ringa betydelse för svensk export.

Trafiken och varuströmmen växte (utrikes sjöfart 1913: 3,95 mill.
nettoton, kustfart 1,3 mill. nettoton, järnvägarnas varuomsättning 1,35 mill.
ton). Utrikeshandelns omsättning steg samma år till 387 mill. kr., 23,2 %
av rikets: importen 23,5 %, exporten 23,0 %. Året förut kunde Göteborg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0678.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free