- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
687

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs handel och sjöfart sedan 1860. Av IVAN LIND

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uppskruvat prisläge har ett frilager anlagts (färdigt 1920) och frihamnen
fullbordats (1922). Det beror på Göteborgs köpmän, om denna skall kunna
bliva medelpunkten för en blomstrande transitohandel, liksom staden en
gång i tiden regelbundet var det genom sin nederlagsrörelse och sitt
Ostindiska kompani. De geografiska förutsättningarna — främst det centrala
läget i Norden — finnas för visso. Bevis på livskraft äro också den årligen
anordnade Svenska mässan (från 1918) och den utställning, som skall giva en
bild av stadens utveckling och en påminnelse om dess vilja och förmåga att
alltjämt vidga sin insats i arbetet på den ekonomiska vädjobanan.

Det må emellertid till sist framhållas, att Göteborgs betydelse för handeln
endast ofullständigt ådagalägges genom statistikens siffror rörande stadens
omsättning och trafik. Den varuomsättning, som förmedlas av Göteborgs
affärsvärld, inskränker sig naturligtvis icke till att beröra staden, utan
göte-borgsfirmor exportera och importera över andra hamnar eller förmedla
förbindelser mellan andra orter i landet. Att fastställa Göteborgs betydelse
ur den synpunkten är naturligtvis ej möjligt med tillhjälp av någon statistik.
Givetvis är emellertid vår stad även så sett landets viktigaste handelsstad,
den stad, där grosshandeln är mest utvecklad. I ingen annan stad ha så
många stora handelshus hållit sig vid liv genom tiderna. Att köpmansyrket
går i arv från släktled till släktled är ju i Sverige eljest något tämligen
sällsynt. Genom handelshus i Göteborg torde större delen av Sveriges
trämasse-och pappersexport förmedlas, och åtminstone en mycket stor del av
järnexporten. Utan all tävlan står Göteborg främst, när det gäller handel med
fisk och fiskkonserver, både i in- och utrikes handel. Inom handeln med
spannmål och animaliska livsmedel spelar Göteborg en stor roll, för de senare
i synnerhet före kriget. Av importvarorna är väl kol den viktigaste för
handeln; därjämte må nämnas kaffe (stora rosterier), gödselämnen (främst
kalisalter), kemikalier, järn o. s. v. Flera av dessa grenar kunna vara
förenade med varandra: karakteristisk för exporten är i synnerhet föreningen
av trä, trämassa och järn, vidare förenas import av kol och olja med export
av metaller, och slutligen kan handelsverksamhet drivas tillsammans med
spedition. En gren, vars betydelse kanske icke framträder så mycket i
utrikes handeln, är textilbranschen, inom vilken Göteborgs överlägsenhet icke
torde kunna bestridas. Importen av spånadsämnen skötes dock som sagt
direkt av industrien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0687.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free