Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Arbetarrörelsen i Göteborg. Av EMIL ROSÉN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arbetarrörelsen i Göteborg
Av
EMIL ROSÉN
Fackföreningarna
REDAN på 1860-talet började i Göteborg förspörjas en rörelse bland
ar-betarne, åsyftande sammanslutning med ekonomiska, sociala och politiska
syftemål. Det var tvenne riktningar som då gjorde sig gällande, den ena
påverkad av den socialistiska Internationalen, den andra av
Schultze-De-litseh-rörelsen i Tyskland. Ett bland de allra första yrken, inom vilka
organisationsfrågan dryftades, torde ha varit typografernas, men det stannade
tillsvidare vid bildandet av en reshjälpskassa, som tillkom 1861, samt en
sjukkassa, bildad 1872. I början av året 1866 gick en man vid namn
Gottfrid Eindman omkring på verkstäderna i Göteborg och sökte vinna
medlemmar för en sammanslutning av kroppsarbetare, vars namn angavs skulle
bliva »Göteborgs Arbetare Förening». Han vann livlig anslutning för sin
idé, och i början av april sammankallades de antecknade yrkesvis för att
utse representanter i den blivande styrelsen. Den 19 april hade föreningen
716 medlemmar. Utåt angavs föreningens syftemål vara att bilda en
sjuk-och begravningskassa och ett lånbibliotek samt att uppföra »gemensamma
verkstäder, på hvilka arbete finnes både vinter och sommar för Föreningens
medlemmar». Den socialistiska tendensen framgår emellertid av ett
yttrande, som Eindman föredrog skriftligt vid ett enskilt
kommittésammanträde och vari det bl. a. heter: »Vår grundtanke, hvilken likväl icke bör
uppenbaras förrän Arbetare Föreningens band blifvit riktigt fastknutet, är:
afskudda oss det ok, hvilket en dålig Aristokrati och en ofantligt för stor
Embetsmannaliga hängt på våra skuldror, samt vinna självständighet,
mat och kläder genom vårt arbete, samt sunda och trefliga bostäder.» »Ej
tvång och börda på arbetaren, men frihet och upplysning, så att han kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0733.html
