Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarrörelsen i Göteborg. Av EMIL ROSÉN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varda kjäck, flitig och god, hederlig medborgare, lycklig husfader. Men
arbetaren är ännu icke friheten mogen. Vi kunna tills vidare blott utsäga
vår tanke, förkasta det gamla bestående och gömma våra föresattser.»
»Ännu en tid bortåt få vi stå och se på huru statsmännen, Kmbets- och
Tjenstemännerna, Presterna och Fabrikanterna rama åt sig på vår
bekostnad och på våra mödor större njutningar af lifvets goda än vi erhålla.»
kindmans uttalande om att arbetarne ännu icke vore friheten mogna
besannades inom kort. Själv avlägsnades han från rörelsen och när Göteborgs
Arbetarförening i augusti samma år konstituerades på allvar, skedde det
under ledning av borgerliga element och föreningen gavs, liksom
syster-föreningarne annorstädes i landet, en prägel kemiskt fri från »alla
socialistiska och kommunistiska svärmerier och politiska sträfvanden».
Redaktör S. A. Hedlund ledde förhandlingarne och redaktör Axel Krook utsågs
till föreningens ordförande. Och därmed var denna sammanslutnings
insats i den moderna arbetarrörelsen tills vidare avklippt.
Rörelsen bland arbetarne vid denna tid tog sig bl. a. uttryck i en
varvs-arbetarstrejk 1868, som synes ha varit den första arbetsnedläggelsen i
Göteborg efter näringsfrihetens tillkomst.
Först med 1880-talets ingång fick arbetarrörelsen någon fart i Göteborg.
På hösten 1881 började Au g. Palm sin socialistiska agitation i södra
Sverige; i januari 1882 anlände han första gången hit (se nedan sid. 743).
Palm verkade icke vid denna tid direkt för bildandet av fackföreningar,
men hans föredrag väckte diskussion bland arbetarne, och indirekt blev
hans upprepade besök i Göteborg en sporre även till facklig organisation.
En av de första fackföreningarne som kommo till stånd, var
skrädderi-arbetarnes, som bildades den 26 augusti 1882.
Vid det första sammanträdet beslöts bl. a., att endast män skulle äga
rätt att inträda som medlemmar, och denna »antifeminism» tog ytterligare
uttryck däri, att föreningen diskuterade frågan om »hur man lämpligast
skall bekämpa kvinnans intrång i skrädderiet», Försök gjordes även att
förmå arbetsgivarne avskeda sina byxsömmerskor; västar kunde kvinnorna
få lov att sy, emedan »aflöningen för detta arbete var så låg, att man ej
kunde lifnära sig därpå». År 1886 medgåvos kvinnorna rätt till inträde
i fackföreningen. Den första ansatsen till lönerörelse gjordes 1883, då
fackföreningen bl. a. beslutade, att ingen polisrock skulle göras under 8 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
