Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarrörelsen i Göteborg. Av EMIL ROSÉN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt att 2 kr. skulle vara minimilön för ett par polisbyxor. Föreningen
upptog tidigt på sitt program kamp för fria verkstäder och mot
hemarbetet, om vilket senare på ett möte 1893 uttalades, att detsamma, såsom
»mördande för yrket, måtte helt afskaffas». Frågan är ännu olöst. Mot
slutet av 1880-talet var intresset för föreningen vacklande och tidvis låg
föreningsarbetet nere; men 1893 skedde en uppryckning, och från detta år,
då föreningen även anslöts som avdelning till skrädderiarbetarförbundet,
har densamma oavbrutet varit i verksamhet. En av de män som voro
med om att bilda föreningen, hr A. J. R o s e 11, tillhör ännu efter nära
41 år yrket och fackföreningen. Denna hade vid starten 56 medlemmar
och vid slutet av 1922 över 500.
Under de följande åren bildades fackföreningar inom ett rätt stort antal
yrken och industrier, sålunda av målare, jordschaktare, kolbärare,
sten-sprängare, bleck- och plåtslagare, typografer, stuveriarbetare, färgare,
murare, tobaksarbetare, skoarbetare, kakelugnsmakare, järnarbetare,
grå-stensarbetare. Måleriarbetarfackföreningen bildades den 8 maj 1884. Inom
yrket hade då redan något årtionde funnits en sammanslutning,
Måleriar-betarnes förening, vars huvudsakliga uppgift var att bereda medlemmarne
sjukhjälp, men som även i någon mån sysslat med lönefrågor. En av
anledningarne till att en verklig fackförening nu kom till stånd synes hava
varit, att mästarne bildat en facklig organisation. Fackföreningen beslöt
sända sina stadgar till mästarföreningen jämte anhållan om »samverkan
för föreningens framgång», och det överenskoms, att de båda föreningarne
skulle sända varandra brev och protokollsutdrag samt för viktigare frågors
behandling utse deputerade till varandras möten. År 1885 behandlade
fackföreningen en fråga om att söka få timlön införd och ansåg man, att 35
öre pr timma under sommaren och 30 öre under vintern samt 25 proc.
förhöjning för övertids- och söndagsarbete »vore det mest rättvisa cch billiga».
Hittills hade lönen utgått pr dag. År 1887 inträdde föreningen som avd. 3
i det nybildade Svenska Måleriarbetarförbundet, och sedan synes det ha
blivit ett mindre kordialt förhållande mellan arbetarnes och mästarnes
föreningar. I ett protokoll från april 1888’finnes nämligen antecknat, att
mäs-tarföreningen avslagit ett av förbundet framställt förslag om samarbete
genom en kommitté. Målarues fackförening har varit i oavbruten
verksamhet sedan den bildades 1884.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
