Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarrörelsen i Göteborg. Av EMIL ROSÉN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kratiska partiet. — Betecknande för 1880-talets åskådningssätt är, att strax
efter arbetarklubbens bildande en fråga, om kvinnor skulle få lov att
tillhöra densamma, genom formligt beslut besvarades med nej.
Det fackliga och det politiska organisationsarbetet gick den tiden, mer än
nu, hand i hand, helt enkelt därför att en självständig politisk verksamhet
bland arbetarne var otänkbar, uteslutna som dessa voro från varje politiskt
eller kommunalt inflytande. Skandinaviska arbetarkongressen 1886,
tidigare omnämnd i kapitlet om fackföreningarna, hade på förslag av Aug.
Palm fastslagit, att den fackliga och politiska arbetarrörelsen skulle gå
hand i hand, varjämte kongressen uttalade sin anslutning till det
socialdemokratiska programmet och antog tidningen Social-Demokraten i
Stockholm som centralorgan för Sveriges arbetare. I denna anda bedrevs ock
propaganda och organisationsarbete i Göteborg, och under de första åren
utvecklade Arbetarklubben resp. Socialdemokratiska föreningen en livlig
agitationsverksamhet för bildande av fackföreningar. Grupp efter grupp
sammankallades yrkesvis och organiserades, och man sökte inrikta de nya
föreningarnes arbete i socialistisk anda. Många av dessa fackföreningar
medverkade vid socialdemokratiska arbetarpartiets konstituerande, vilket
skedde vid kongress i Stockholm 1889, och anslöto sig därpå till partiet.
Denna anslutning skedde först direkt till partiet, därefter genom det för
Göteborg och västra Sverige bildade Västra distriktet. Redan 1889 uppstod
emellertid hos en av pioniererna, redaktör Pehr Eriksson, tanken på
åstadkommandet av en fastare lokal organisation för socialdemokratin i
Göteborg. Pehr Eriksson avtjänade ett års fängelse, som ådömts honom
för några artiklar i »Folkets Röst», och han utarbetade, dels i cellen på
»Rosenborg», det gamla fängelset vid Dilla Bommen, dels efter lösgivandet,
stadgar för Göteborgs arbetarkommun, en sammanslutning av fackliga och
politiska föreningar samt enskilda medlemmar. Den blev landets första
sammanslutning av detta slag och framdeles mönster för det svenska
socialdemokratiska arbetarpartiets lokalavdelningar. Efter det förarbetet för
kommunens bildande pågått under större delen av året 1890, blev densamma
konstituerad vid en »generalförsamling» med ombud från föreningarne,
som hölls den 30 november nämnda år. Arbetarkommunens uppgifter
skulle vara av såväl facklig som politisk art. Härom heter det i de första
stadgarne:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
