Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarrörelsen i Göteborg. Av EMIL ROSÉN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
socialdemokratiskt organ under förutsättning att den »blir baserad på samma
grunder som Social-Demokraten i Stockholm». Red. Eriksson förklarade
att så skulle bliva fallet och anförde, att »om tidningen ej varit som den
bör, är orsaken dertill att arbetarne ej varit nog organiserade,
klassmedvetna». Folkets Röst, vars hela tillvaro dock blev en förtvivlad kamp mot
ekonomiska svårigheter, utkom under två år. Pehr Eriksson blev på hösten
1888 med anledning av ett par artiklar i tidningen åtalad för
majestätsbrott och smädelse mot riksdagen och ådömdes ett års fängelse. Under
det att han avtjänade detta straff måste tidningen, hösten 1889, läggas
ned.
Tanken på att åstadkomma ett arbetarorgan för Göteborg släpptes dock
icke. Inom Arbetarkommunen bildades en tidningsfond, vars tillgångar i
december 1891 övertogos av en nybildad organisation: Göteborgs social-
demokratiska tidningsutgivareföreniug. Tidningsfondens förste kassör var
kakelugnsmakaren J. A. Johansson och bland dem som mest ivrade
för att få en tidning till stånd voro, utom redan nämnda personer, bl. a.
distributör A. H. Janhekt som nyss inflyttat från Köpenhamn, målaren
J. A. Abrahamsson, sedan mer än 30 år kassör i
Socialdemokratiska föreningen, samt Anders S j ö s t e d t, sedermera förtroendeman
för Bageriarbetarförbundet. Den 24 januari 1892 beslöts vid ett möte med
nämnda »tidningsutgivareförening » att starta en tidning och att från
Stockholm kalla Fredrik S t e r k y, tidigare posttjänsteman och en av
So-cial-Demokratens medarbetare, till redaktörsposten. Man hade ett
startkapital av 999 kr. 20 öre, vilket ansågs tillräckligt. Sterky kom och åtog
sig det blivande företagets såväl ekonomiska som redaktionella ledning, och
den 24 mars 1902 utkom första numret av veckotidningen Ny Tid.
Det blev en svår ekonomisk kamp under många år framåt att hålla
tidningen vid liv. Den övertogs efter en tid av Arbetarkommunen och
sedermera av en ekonomisk förening, Tryckeriföreningen Framåt, men långt
fram i tiden fick bristen i tidningens budget fyllas med medel, som av
Arbetarkommunen anskaffades genom anordnande av fester och basarer eller
som insamlades inom fackföreningarne. Fredrik Sterky, som hade någon
personlig förmögenhet, satte till ej obetydliga belopp ur egen pung. Sterky,
som även utanför tidningsföretaget utförde ett utmordentligt betydande
upprycknings- och organisationsarbete inom arbetarrörelsen i Göteborg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
