- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
791

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidningspressen. Av CARL A. TISELIUS

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vinna den stora massans gunst. Även denna sida av pressens
modernisering kan spåras i våra tidningars utvecklingshistoria, ehuru städse inom
måttfulla gränser.

Slutligen gives det en demokratisering, som består i att vissa förut ore-

«

presenterade samhällslager skaffa sig ett eget organ såsom språkrör oeh
vapen i klasskampen, varigenom pressen når ut till möjligen hittills
likgiltiga läskretsar.

Det av korgmakaren John Kjellman och dåvarande typografen
Pehr Eriksson år 1887 (27/8) grundade organet Folkets Röst angav
sig som radikal folktidning. Tidningen upphörde 1889 (9/11).

Först år 1892 (24/3) får dock arbetareklassen sin egen tidning, Ny Tid, med
motto: organ för klassmedveten arbetarerörelse. Som redaktör för den till
en början endast en gång i veckan utkommande tidningen hade utsetts
f. d. amanuensen i Kungl. Poststyrelsen Fredrik Sterky.

Tidningen saknade det vid ett dylikt företag oundgängliga
rörelsekapitalet — blott något över 900 kr. lär ha förefunnits -— vårföre Sterky med
fru ej blott bildade hela redaktions- och expeditionspersonalen utan den
förre även understundom själv verkade som distributör. Pressmaskinen
drogs t. o. m. en tid av frivilliga oavlönade krafter. Trots ekonomiska
svårigheter arbetade tidningen sig fram till att bliva daglig och fyller nu,
efter ett trettiotal års arbete, väl sin plats att värna om arbetareklassens
sociala och ekonomiska ställning. Sterky verkade som redaktör till år 1898,
då han efterträddes av nuvarande riksdagsmannen A. C. E i n d b 1 a d,
som innehade platsen till år 1917, då sedermera statsrådet R. Sandler
tillträdde befattningen. (Om nu senast omnämnda tidningar se också ovan
under »Arbetarrörelsen i Göteborg».)

Huvudredaktörsposterna i Göteborgs större dagliga tidningar beklädas för
närvarande av prof. T. Segerstedt i Handelstidningen (sedan 1917), redaktör
E. Alkman i Göteborgs-Posten (sedan 1904), redaktör E. Timelin i Göteborgs
Aftonblad (sedan 1921), fil. lic. H. Wigert-Eundström i Göteborgs Morgonpost
(sedan 1913) och redaktör E. Rosén i Ny Tid (sedan 1918).

Att inom det ytterst begränsade utrymme, som står till buds, omnämna eller ens
uppräkna alla de periodiska pressalster, som här sett dagen, är ej tänkbart. En del
böra dock på grund av sin livslängd eller betydelse anges, däribland de för den
torgbesökande allmogen bekanta Förposten (1865—70); Nya Förposten (1870—75);

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:50:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gbg1923/0791.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free