Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkliga och religiösa förhållanden. Av C. H. THÖLÉN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Masthuggsförsamlingarne kyrkoherde och komminister, i hundby kyrkoherde,
komminister och vakanskomminister samt i Örgryte kyrkoherde,
komminister och pastoratsadjunkt. De icke territoriella forsamlingarne Kristine
Tyska och Garnisonsförsamlingen hava den förra sin kyrkoherde och den
senare sin regementspastor. Dessutom äro särskilda predikanter anställda
vid Johanneskyrkan, Fattigvården och Ålderdomshemmet. Det finnes
således för närvarande i Göteborg sammanlagt 39 tjänstgörande präster.
I samtliga territoriella församlingar äro för diakoniverksamheten anställda
diakonissor. Den första församlingsdiakonissan i Göteborg började sitt
arbete i Gamlestadsförsamlingen år 1889. Numera tjänstgöra 16 i
försam-lingsvården. Därjämte finnas 5 diakonissor på Göteborgs sjukhem och 12
på Gibraltar Fattigvårdsanstalt, där ävenledes 2 manliga diakoner hava sin
tjänstgöring. De flesta diakonissor i Göteborg hava fått sin utbildning på
Ersta. I hundby och Örgryte äro systrar från Samariterhemmet. Från
början var anslag för församlingsdiakonissornas verksamhet upptagen på
Fattigvårdsstyrelsens budget. Från och med år 1920 avlönas de av den
kyrkliga institutionen. Den 27 febr. 1923 invigdes i Göteborg en ny
diakoniss-anstalt, som i mindre omfattning har börjat sin verksamhet att »till
församlingens tjänst för sjukas, nödlidandes efler eljest hjälpbehövandes
vård fostra och utbilda därtill lämpliga kvinnor av evangelisk-luthersk
bekännelse ».
Det kyrkliga livet
Inom den yttre ramen av denna i det föregående skisserade organisation
har det kyrkliga livet rört sig i vår stad. I detta sammanhang är det ju varken
anledning eller utrymme att gå närmare in på den kyrkliga utvecklingen
från denna synpunkt. Den som följer stadens kyrkliga historia från de gångna
århundradena varsebliver, huru de olika tidernas andliga fysionomi i vårt
land i densamma återspeglas. Blott det må konstateras, att det inom vårt
samhälle alltid funnits en fond av kyrkligt och kristligt allvar också på sådana
tider, då man förgäves fått söka därefter på flera andra orter. Och sedan
den kyrkliga väckelsen i våra trakter från början av 1800-talet trängt igenom
i staden och stiftet, har Göteborgs-kyrkligheten i viss mån fått en särställning
inom svenskt kyrkoliv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
