Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskolorna. Av JOH. OHLANDER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här må nämnas några ord om de läroämnen och undervisningsmoment,
som på grund av delvis frivillig karaktär fått en mera lokal utformning.
Folkskoleungdomens fysiska fostran, särskilt gymnastiken, beaktades redan
av 1858 års folkskolestyrelse, som lät verkställa en noggrann utredning
angående ämnets tillgodoseende. Svårigheter uppstodo emellertid genom bristen
på lokaler. Under de första åren på 1860-talet användes artilleriregementets
gymnastiksal för folkskolans övningar. Efter 1867 förflyttades åtskilliga av
dessa övningar till det då nybyggda Exercishuset på Heden. Så småningom,
om än långsamt, fingo folkskolorna sina egna gymnastiksalar. I närvarande
stund utgör deras antal 31.
År 1895 upptogos friluftslekar på skolornas program, och de ha sedan allt
mera vunnit terräng. De sista 20 åren har Sällskapet för friluftslekar stått
i spetsen för anordningarna, dock i samverkan med skolornas ledning. Ända
från 1860 ha under sommaren skolbarnen, flickor så väl som gossar, erhållit
undervisning i simning. Sedan badinrättningar med bassänger blivit
inrättade i åtskilliga skolhus, började 1920 undervisning i simning meddelas
även under vintern.
Närmast åsyftande ungdomens fysiska rekreation, igångsattes 1907 s. k.
skolv andringar, vilka emellertid lika mycket kommo att betraktas som
undervisningsmoment och nu företrädesvis användas i denna egenskap i enlighet
med den nya undervisningsplanens anvisningar.
Till dessa studie- och skol vandringar kunna också hänföras de allt talrikare
besöken på stadens museer. Eiknande syfte ha också de förevisningar av
skolfilm, som de sista åren organiserats. De ha numera ordnats så, att barnen
distrikts- och klassvis samlas i en biograflokal, där de visade filmerna
förklaras och demonstreras av någon lärare. Under vårterminen 1922 besöktes
dessa föreställningar av 9,544 skolbarn.
I undervisnings- och rekreationssyfte ha de sista 20 åren under förmedling
av Göteborgs skolförening även anordnats skolresor, längre och kortare, till
vilka ett mindre understöd givits av skolkassan. Sista året, 1922, deltogo
13,808 folkskolebarn i dylika utfärder.
Slöjd och handarbete ha gamla anor vid Göteborgs folkskolor. Det
»praktiska arbetet» övades redan i barnhusskolorna och fattigfriskolorna, ehuru
kanske icke så mycket i egenskap av skolämne som i egenskap av produktivt
arbete, och på 1860-talet förekom handarbete varje eftermiddag i flickklasserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
