- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
839

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högre undervisningsanstalter. Av RUDOLF RÖDING M. FL.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Högre undervisningsanstalter
Av
RUDOLF RÖDING M. FL.



Göteborgs Högskola

REDAN för hundrafemtio år sedan, i början av 1760-talet, hade tankar på
en högskola i Göteborg uppstått. Stadens betydelse för handeln och
dess belägenhet såsom en förmedlingspunkt mot utlandet ansågos av sådan
vikt, att de väl motiverade upprättandet av en dylik bildningsanstalt. Och
då Göteborgs konsistorium ingick till Kungl. Maj:t med förslag om det
göteborgska gymnasiets utveckling till ett »Gymnasium Illustre » med nya
lektors-beställningar i juridik, medicin, ekonomi och handelsvetenskap m. m., mötte
detta förslag ett välvilligt mottagande på högre ort, ehuru det ej då ledde
till något vidare resultat. Tanken var uppenbarligen ännu ej mogen att
förverkligas. Det krävdes mer än ett århundrade innan mognadens timma
kom. Men i mitten på 1800-talet vaknade tanken upp igen till nytt liv.
Göteborgs Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle hade vid denna tid anordnat
en del kostnadsfria offentliga föreläsningar i vetenskapliga ämnen. Och
1871 hade stadsfullmäktige av Renströmska fondens räntor anslagit medel
till en »undervisningsfond», genom vilken föreläsningarna kunde bekostas.
Dessa voro flitigt besökta och hade hos allmänheten väckt intresset för
vetenskapliga frågor. I tidningarna började nu ock livligt ordas om en
»fri akademi» här i Göteborg. Och då till förmån för en blivande högskola
storartade donationer av Er. Rundgren (1880), Edv. Magnus (1879) och
Dav. Carnegie (1887) tillföllo staden, hade önskemålet om den fria
akademien bragts nära sitt förverkligande. Men hur denna akademi borde
inrättas, därom voro meningarna mycket delade. Innan den Carnegieska
donationen tillkommit, hade av stadsfullmäktige en beredning tillsatts (1885)
för att avgiva förslag om användningen av de tvenne andra. Inom bered-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0839.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free