Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högre undervisningsanstalter. Av RUDOLF RÖDING M. FL.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar, dels genom offentliga föreläsningar, dels ock genom de studerandes
handledning i seminarier. Till de offentliga föreläsningarna är tillträdet
öppet också för utom Högskolan stående åhörare. Även till övriga kurser
och övningar kan tillträde erhållas av »auskultanter». De offentliga
föreläsningarna skola så vitt möjligt vara avfattade i en form, som även gör dem
tillgängliga för den bildade allmänheten, med vilken Högskolans verksamhet
därigenom står i förbindelse. En yttre anledning härtill kan sägas ligga i det
förhållandet, att Högskolan fått övertaga den ovan omnämnda
»undervisningsfonden». En del av dessa föreläsningar utgivas av trycket under
serietiteln: »Populära föreläsningar vid Göteborgs Högskola». I Högskolans
årsskrift, som årligen utgives sedan 1895, finner man vittnesbörd om
lä-rarnes vetenskapliga arbete, varjämte mera framstående lärjungars
gradual-disputationer där publiceras. Där intages även en redogörelse för
verksamheten vid Högskolan under det gångna läsåret.
Varje år inbjudas även framstående vetenskapsmän, som icke äro anställda
vid Högskolan, att därstädes hålla offentliga föreläsningar, vilka bekostas
av den Hedlundska föreläsningsfonden, insamlad till hugfästande av den
om Högskolans tillkomst så förtjänte S. A. Hedlunds minne. Jämsides med
statsuniversiteten och Stockholms Högskola har Göteborgs Högskola också
vart 4:de år anordnat populära sommarkurser, som varit flitigt besökta.
Den 51te i ordningen av dessa kurser är avsedd att hållas under sommaren
1923.
Under de första 16 åren av sin tillvaro hade Högskolan sin verksamhet
förlagd till en förhyrd byggnad, tillhörande Göteborgs stad. Det var det s. k.
Realgymnasium eller Schillerska skolan, belägen i hörnet av Gamla och Nya
Allén. Att denna provisoriska lokal ej i längden kunde motsvara Högskolans
behov var naturligt. Också dröjde det ej länge, innan Högskolan kunde
hysa förhoppning om ett eget, värdigare hem. Högskolans storsinnade
gynnare, konsul Oskar Ekman, erbjöd sig nämligen att bekosta ett sådant. I
ett brev av den 9 jan. 1901, förmedlat genom generaldirektör Sigfrid
Wiesel-gren, som allt ifrån första början varit en ivrig förespråkare för Högskolan
och dess intressen, ställde han för detta ändamål ett belopp av 450,000 kr.
till styrelsens förfogande. Och då denna summa visade sig otillräcklig, ökade
han frikostigt sitt erbjudande, så att den nya byggnaden i sin helhet blev en
gåva av honom. Plats uppläts av stadsfullmäktige i Vasaparken, och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
