- Project Runeberg -  Göteborgs och Bohusläns fauna. Ryggradsdjuren /
7

(1877) [MARC] Author: August Wilhelm Malm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Uti elfvar ocb sjöar förekomma: Giös; Gädda; Äbbor; JBrax;
Lax; Laxöron; Mört; Ål; Forell; Neijonöga; Nors; Sijlc; Sarf;
Åbuk eller ÅrebuJc; Löija.

Uti saltsjön finnes: Bärgsgylta; Cablian eller Torsk;
Helgeflundra; Bödspotta; Pigghverf; Tunga eller Såla; Fjärsing; Gråseg,
seg eller seij; Hornfisk, Horngiål eller Horngiädda; Hvitting; Kolja;
Kulbars; Knot; Långa; Lax; Laxöron; Mackril; Neijonöga; Båcka;
Stör; Stenbit; Sill.

Uti en sid. 39 förekommande, rimmad förteckning får man del
af namnen på ändå fler sorter, t. ex. Lijrbleija; Ulke; Alehusa;
Haf-Icatt; Smörbolt; Svärdfisk; Tangmus; Hafmus ocb Tanteyer *).

Redan föregående lista utgör ett namnregister eller ett slags
stomme till en öfversigt af den Bohuslänska vertebratfaunan, bvilken
med en ocb annan art är kompletterad genom en dylik, som
förekommer i Beskrifning öfver Göteborg af Ebic Cedebboubg **), sid.
100. Den Cederbourgska listan upptager emellertid endast sådana
djurformer, som till staden införas från färskvatten deromkring samt
från länets skärgårdar. Bland dessa upptages märkligt nog JBäfvern,
hvilket synes utvisa, att han ännu vid den tiden ej var så sällsynt
i Vestra- Sverige. Vidare, utom flera utaf de arter, som Ödman
uppräknat, Blåståhl; Braxenpanka; Hikkopf; Girs eller Styrbas; IIå;Id;
Karp; Kvabs eller Kvabso; Kummel, hvilken tillförene säges ha varit
så allmän i södra skärgården, „att han varit i jordboken för
skärgårds-bönderna uppförd för skatt“; Sand- Skrubb- ocb Marien-flundror;
Hyr eller Lyrbleker***); Lake; Lampretter, som finnes i sjön Aspen
vid Lerum; Märling eller Hunne-Giåddor; Piråhl; Budor eller
Karusser; Skaldid eller Skallia; Sutare; Skomakare; Simpor eller Ulkar;
Sy rf eller Sarf; Tobis; Sill; Tångsnällor och Vassbuk.

Samma år som Dumans nämda arbete utkom, eller 1746, blef
landskapet föremål för vetenskapliga undersökningar af vår redan
då ryktbare Linné; ocb samma år utkom Pehe Kalms „Vestgötba
ocb Bohuslänska resa,“ förrättad år 1742. Hos Kalm finnas
åtskilliga, hithörande uppgifter af värde, t. ex. att fiskmåsar på Koster
kallas Skåre; om fjellrackans, „synnerligt slags djur,“ sid. 234, besök
då ocb då i Bohuslän, med iiera uppgifter, som bär femma
förbigås; men den, som han om Bäfvern antecknade i Q vistrum, återgif-

*) L. Hollbehg strifver, 1822, Tanteie, såsom ett danskt namn; H. Kköyeb
Danmarks Fiske, t. 1, s. 238, Tandthaj; men kar sig ej bekant, att detta
namn, som tillkommit Tonfisken, numera begagnas.

**) Tryckt i Göteborg 1739.

***) Samma fiskart som Ödmans Lijrbleija. Förf. anm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gbgfauna/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free