Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na viska Fiskar, målade efter lefvaude exemplar och ritade på sten
af Wilh. von Weight, med text af B. Fries och C. U. Ekström och
efter den förres död af C. J. Sundevall,“ samt uti Bohusläns
beskrif-ning af A. E. Holmberg; men då det skulle föra till allt för stor
vidlyftighet här att uti inledningen till det föreliggande arbetet
redogöra för, hvad som uti nämda och flera andra arheten hörer hit,
och då de utaf ifrågavarande arbeten, som utkommit efter år 1838
äro allmänt tillgängliga eller åtminstone mycket spridda, inskränker
jag mig till att anföra endast det väsendtligaste utaf det hithörande,
som förekommer uti Vetensfeaps-abademiens Handlingar mellan åren
1746 och 1838, då Bengt Fries begynte meddela resultaterua utaf
sina ichthyologisfea forskningar i mellersta delen af Bohuslän.
Uti nämda handlingar för 1785, sid. 115, nämner A. J.
Ret-zius, att ett nppstoppadt exemplar af Tetrodon mdla skall finnas hos
apotekare Bergius i Uddevalla, hvilket antagligen ertappats i
Kattegat. I handl, för år 1786, sid. 64, heskrifver och afbildar B. A.
Euphrasén Gobius Rufhensparrii och Cottus bubalis såsom dittills
för vetenskapen obekanta fiskar. Under sitt vistande i Bohusläns
skärgård, vid traugrumsundersökmngen år 1783, blef han i tillfälle
att beskrifva dem uti Alströmers museum. Samme forskare
heskrifver äfven, i handl, för år 1794, sid. 223, en annan för
Skandinaviens fauna ny fiskart, under namnet Gadus lubb, hvilken han, år
1787, erhöll i Göteborg. Vid Euphraséns återkomst från S:t Barthe-
För mig’ har det här varit omöjligt att få någon annan notis om denna fogels
förekomst vid tillfället här, än den ofvan anförda. Omöjligt är det visst inte, att
fo-geln kan träffas här, då han skall ha häckat till och med i Mecklenburg; men jag
formodar att denna uppgift, som äfven är anförd af Kjærbolling, jemte figuren i hans
arbete öfver Danmarks foglar, bidragit till don grundliga beskrifningen jemte
meddelandet till Nilsson.
Om Salmo Salvclinus Lv Skandinavisk fauna af S. Nilsson, 4:de delen,
Fiskarne, Lund 1855, sid. 425, noten: ,,I en förteckning öfver fiskar i Göta elf upptages
dock Rödingen och der anföres, att han leker i slutet af September och början af
Oktober. Uppgiften är af hr Malmlén, som synes väl känna fiskarne vid Göteborg.4’
Om Thymallus vulgaris Cuv., 1. c., s. 451. „Lektiden inträffar i Göta elf i slutet
af April eller de första dagarne af Maj." Samt i den hithörande noten: „Herr Ax.
Malmlén har meddelat mig många och värderika upplysningar rörande fiskarne vid
Göteborg och i Göta elf, hvilkas lek tid och öfriga lefnadssätt han i grund känner."
Hr Malmléns „meddelanden" till Nilsson hafva uppenbart till stor del tillkommit
med tillhjelp af de böcker, som han af mig erhöll till låns, då han skulle uppsätta dessa
meddelanden. Då han ej sjelf hade reda på någon hithörande litteratur, lemnades
honom följande: Nilsson, fauna, foglama, 2:dra nppl.; Kjærbolling, Danmarks foglar;
Kröyer, Danmarks fiskar; Skand. fiskar med illum, figi af Wright, samt "Wrights
och Ekströms uppsatser om foglar i Bohuslän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
