Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har man endast utaf zoologen ock osteologen att vänta ett
tillfredsställande svar då, såsom är att hoppas, ett härför erforderligt
material uppdagats, vare sig i jordens ej ännu genomsökta gömmor, eller
uti Afrikas och Centralasiens till en betydlig del ännu ej
genomforskade och utaf urgamla folkstammar här och der bebodda trafeter.
Den der frågan, hvarifrån, den feau man vara viss om, att en
ej alltför aflägsen framtid på ett fullt tillfredsställande sätt skall
hesvara. Frågan, hvarthän, är kanhända svårare att utreda.
Naturvetenskapernas, särsfeildt zoologiens och botanikens, ännu
lefvande och verksamme omskapare, Charles Darwin, har infört
dessa båda vetenskaper i ett skede, som otvifvelaktigt sfeall föra till
fullständig utredning och klar uppfattning utaf en mängd af de mest
invecklade frågor rörande slägtskapen mellan och ursprunget för
de ifrån hvarandra mest afvikande typerna , inom både djur- och
vlixtverlden, äfveusom till kännedom om orsafeerna till de afvikelser,
som vi kalla tids- och lofealformer, racer, underracer och till sist
hidividuela afvifeelser ifrån det efter regeln normala.
Från vissa håll har man kortsynt förebrått den store Darwin
derför, att han nedrifver skrankor, hvflka en falsk naturfilosofi
upprest mellan menniskan och hela den öfriga djurverlden, särsfeildt do
menniskolifea, antropomorfa aporna, med hvilfea den, som i sin
egoism synes ha nog af den verld, som finnes inom hans eget jag,
ai-sfeyr att på ens det fjärmaste sätt vara beslägtad. Man har velat
tillskrifva detta en rå, materialistisk uppfattning hos den för öfrigt
allmänt erfeände, store forskaren. Men Darwin var ej den förste,
som hänvisade på en sådan förvaudtskap, fastän han är den, som
genom siua på långa serier af fakta grundade utredningar fört hela
den organiska skapelsens ena stora fråga, hvarifrån, så långt framåt,
att en återgång till förut inrotade föreställningssätt är absolut
omöjlig, med mindre än att man skall förnefea sin egen tillvaro, tillvaron
af naturkraft och naturlag, för att ej säga — universum!
Hvad nu angår en del utaf våra odlade växter och våra
hem-tamda foglar och däggdjur, så lider det intet tvifvel, att ju äfven
dessa i betydlig mån skola lemna anvisning på den plats på jorden,
från hvilfeen menniskoslägtet utgått, blott man tillräckligt hunnit att
studera dem. De hafva nemligen, såsom vi sjelfva, under tidernas
lopp och framförallt i följd af de inflytelser, som klimat,
domestice-ring och kultivering, o. s. v., äfven vid fråga om dem medfört,
undergått så stora förändringar både till form och färg, att
naturforskaren ännu står lifea svarslös vid fråga om anvisning på do vilda
arter, från hvilfea de domesticorade ha sitt ursprung, som då det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
