- Project Runeberg -  Göteborgs och Bohusläns fauna. Ryggradsdjuren /
16

(1877) [MARC] Author: August Wilhelm Malm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med honom identisk, vild art dei’, känner jag ej; men väl förekomma
med honom närslägtade, till och med i sydligaste delen af Afrika.
Antagligen har han, likasom vi sjelfva, slutligen i följd af
half-dome-sticering afvikit så mycket från sin vilda stamform, att äfven han
till sist, jemförd med vilda asiatisfea fogelarter, blifvit oigenkänlig,
Bland sådana torde den vid Himalaja förekommande Fringalauda
nemoricöla Hodgs. vara den, som till habitus och färg mest liknar
gråsparfven *). Skilnaden synes åtminstone ej vara större, än
mellan tama hästen och någon af de vilda arterne, eller mellan den
odlade rågen och en vild rågart Secale fragile i sydöstra Ryssland.

Endast sedt ifrån zoologens synpunkt antyder således allt på,
att mennisko-slägtet utgått från det sydliga Asien, likasom att det
derifrån spridt sig i alla rigtningar. Den till sist iudo-skandinaviska
racen hann, såsom den feomparativa lmguistiken, sagan, sången och
etnografien tydligt augifva, omsider ända till vår nord, men i
förstone till södra Sverige och södra Danmark, hvarifrån den efter
hand framträngde vidare ej blott norrut, utan äfven söderut, enligt
min taufee börjande såsom vanligt vid fråga om kolonisering vid
flodernas mynningar, och gaf sålunda nordtysklaud dess första
iiido-sfeandiiiaviska hcfolfening. Härpå synes mig plattyskan och mycket
annat, afgifva ett afgörande bevis.

En sådan rörelse från sydost till nordvest är emellertid
ingalunda ett fenomen, som ensamt tillhör folkvandringen. Den vilda
faunan och floran gå i stort taget samma väg. En sådan rörlighet
åtminstone hos faunan är längesedan iafettagen och konstaterad.

Hurusom denna rörlighet stundom inom feort tid nog blifvit
iakttagen, derpå har jag ett par exempel att här anföra, homtado
från Göteborgs- och Bohusläns fauna. För omkring 30 år sedan
hade kornlärkan endast undantagsvis och gulbröstan mig veterligen
aldrig iakttagits inom detta landskap. Den förre är nu under hela
året allmän i Göteborgstrakten och å hela bygden på Hisingen,
framförallt i Qvilledalen. Den senare, som jag iakttog vid Göteborg
första gången 1850, har sedan dess spridt sig åtminstone ända upp
till Strömstad, hvarest jag år 1865 fann honom häckande i skogen
vid Myren, straxt söder om staden.

*) Att denna kan härstamma från någon utaf de Blythska arterna uti Asien,
t. ex. Passer indicus, flavcola och pyrrhonota, låter allt för viil tänka sig-; men
Fringa-landa kan vara närmaste urstammen för håde dessa och öfriga i Asien, Europa och
Afrika förekommande arter af slagtet Passer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gbgfauna/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free