- Project Runeberg -  Göteborgs och Bohusläns fauna. Ryggradsdjuren /
22

(1877) [MARC] Author: August Wilhelm Malm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

belägen hmd sådana berg, ocb jag förmodar, att namnet omsider
öfvergått från berget till gården. Se bär några ställen med detta
i sanning egendomliga namn.

På fastlandet midt för Syd-Koster förekommer ett Skår.

Innanför Aby fjärden, vid Lycfee i Lycfee socfeen, ett Skår.

På Bofeenäset invid Gullmarn, ett Skår, men bvilfeet nästan
ensamt bland dem alla, på grund af denna fjärds stora djup vid
detta berg, eller inemot 100 famnar, ännu i långa tider kommer
att ligga invid sjelfva hafsbandet. Allmännast kallas detta berg:
Skår eller Skåreberget.

På Tjörn, vid Lilledal, öster om Stenkyrka finnes ett Skår.

Öster om Ödsmål, på vestra sidan om Hällungen, förekommer
ett Skår.

Nordost om Torsby på Inland ba vi ett Skår; ocb en kvart
mil från Göteborg och tre kvart mil från hafvet finnes ett Skår.

En ocb annan utaf dessa platsar kuima tilläfventyrs i eu senare

tid erhållit sitt namn; men flertalet bar utan tvifvel fått dem i en

tid, som ligger långt tillbafea i den gråa fornåldern.

Jag tillstår, att jag nu, då det blir fråga om att visa upp-

hofvet eller anledningen till detta namn ,,Skår“, möjligen gör mig
sfeyldig till ett misstag; men sådant må då ursäktas ocb förklaringen
betrafetas såsom ett blott ocb bart försök från en zoologs sida. Det
slutgiltiga afgörandet öfverlemnar jag här likasom i förut nämda fall
mod nöje åt språkforsfearen.

Närmast tillhands, vid fråga om uppkomsten af detta
egendomliga ord Skår, synes måhända ligga ordet Skåra eller Skura,
hvilket är lifetydigt med djup inskärning, till exempel uti ett berg.
Men inskärningar utaf den beskaffenhet, ätt de sfeulle ha gifvit
anledning till, att ett borg henämts ,,Skår“, har jag ingenstädes
påträffat uti ifrågavarande berg. Då sådana förekomma, såsom till
exempel uti det stora berget invid Fjeflbacka, der tuklyfningen
af berget tydligt och i samma rigtning fortsätter i ett annat berg
på andra sidan fjärden, betecknas en sådan ej med namnet
Skåra, utan med Klåfva, bergsldåfva eller klef, det är klyfta af klyfva,
således ett mer eller mindre djupt klufvet eller remnadt berg. Sfeår
måste således uti ifråga varande fall betecfeua något aimat
förhållande rörande dessa branta herg; och har jag här vid lag lyckats
gifva anvisning på detta förhållande, så följer ock deraf, att dessa
berg Ungo sina namn i en så aflägsen forntid, att den upptecknade
historien om menniskans tillvaro inom vår ort ej derom har något
att förtälja; lifeasom att dessa ställen då, antingen såsom enstaka,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gbgfauna/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free