Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Närstående schematiska figur
åskådliggör hvad här blifvit anfördt om t. ex.
Stenskvättans utbredningsområde under
vinter-, triangeln ÅCa1, och sommar-,
triangeln BDb, stationerna. Basen A
åter-gifver vinterstationens gräns i söder; B,
nordligaste delen af Afrika (eller
sydligaste af Europa), sommarstationens
gräns i söder. C är heläget i
sydligaste delen af Europa och D vid
Nordkap. Härutaf se vi att i trakten x
Sten-skvättan finnes hela året om, men
der-jemte att i denna trakt, under de olika
årstiderna, de mest extrema
breddgrads-racerna förekomma: den nordligaste
un-a’ der vinteruppehållet; den sydligaste
under sommaruppehållet, och sålunda denna race der häckande.
Sådan är Stenskvättans utbredning nu, men under isperioden
måste vi af rent klimatiska skäl tänka oss hennes sommar- och
vinterstationer så långt nerflyttade, som vi återgifvit, i samma figur,
med punkterade linier: EFe sommarstationen ocb A aa1 viutersta-
tionen. Sommar-zonens spets sträckte sig då ej längre än till det
sydligare Europa; vinterstationens till det nordligare Afrika.
Uti det föregående bar jag försökt att åskådliggöra det sätt,
hvarpå foglarnas flyttningar försiggå. Längre ner vill jag bjuda till
att hesvara denna fråga, livar för dessa flyttningar företagas; men
dessförinnan må vi upptaga flyttningsfenomenet i dess helhet till
närmare skärskådning.
Det är ej blott flyttfoglarna, som flytta! Största delen af vår
— för att här hålla oss till den skandinaviska faunan — djurskara,
som öfverlefver vintern, måste af en eller annan anledning skaffa
sig ett annat tillhåll än under sommaren. Somliga djurarter söka
detta på eller uågot öfver sjelfva jordytan, hvarvid de antingen då
bereda sig en varm bädd eller annars söka sig ett smygbål, som
skyddar dem något mot vinterkylan. Sådana djur stanna i sin
födelsetrakt, ocb då de ej under tiden taga föda till sig, bade det
måhända varit rättast att ej här tala om dem; men jag har å andra
sidan ej ausett mig höra med tystnad förbigå dessa på sitt vis
anmärkningsvärda djurformer, utan anför äfven dessa, men under det
särskilda namnet:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
