- Project Runeberg -  Göteborgs och Bohusläns fauna. Ryggradsdjuren /
32

(1877) [MARC] Author: August Wilhelm Malm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

djurens verksamhet, dels gemom mor eller mindre fullständig
för-multning af i marken liggande rötter utaf utdöda trän. De, som ej
sjelfva förmå att gräfva sig ner i marken, såsom amfihierna,
myrorna, jordspindlarna och sniglarna söfea sitt vintertillhåll på olita
ställen, men, märkligt nog, hanarna af en del utaf groddjuren, uti
vatten; hvaremot de, som på grund af sin organisation äro i stånd
till att gräfva eller borra sig allt djupare, i samma mån som kölden
tränger allt djupare i marken, såsom insefetlarfver men framför allt
mullvaden och daggmaskarna tränga ändå djupare; och då den förre
eller mullvaden således äfven under denna årstid har tillgång på de
senare såsom foder för sig, bibehåller han sin fulla lifskraft och
domnar ej under denna årstid, enär de cljupare jordlagren då i det
närmaste bereda honom ett tillhåll, som är föga kallare än något högre
upp, när han vid vårens ankomst flyttar dit i sällskap med maskar
och larfver för att under den varmare årstiden der vistas.
Åtminstone ormar och myror ligga ofta i mängd tillsamman, hvilket för
dem är en förmån för underhållet af nödig värme för att kunna
lefva, men sådana samlingar af individer ntaf en art, likasom å
andra sidan de nästan jemiit fördelade individerna utaf andra arter,
såsom daggmasken, snigeln, mullvaden o. s. v., betingas samt och
synnerligen af sjelfbevarelseprincipen, af kampen om tillvaron.

Kolonidjur lilcasom ensamt för sig lefvande djur måste ha ett
visst utrymme för sitt lif. Härutaf hetingas, de afstånd, som finnas
mellan dem alla, framför allt under den tid af året, då
lifsverksam-het är i sin fulla kraft. Men denna lag spelar en särdeles
hety-daude rol vid fråga om ej blott individernas och familjernas isär-

hållniug, utan äfven, vid fråga om aflägset från hvarandra belägna

längd- och breddbälten på jorden, racernas och underarternas. Den
ena insefetlarfven och den ena mullvaden äfven i jorden, har sitt på
grund af nödiga tillgångar på lifsmedel likaväl utstakade område
som myrkolonien på jorden, och, ifall anfallsvapen fiuuas, ve då det
individ, som öfverskrider gränsen och der råkar ut för sin like. Den
glupska mullvaden sfeonar vid ett sådant tillfälle ej ens sin make!
Äfven de fenomen vi här framhållit äro ett slags flyttning, som
likväl ej sträcker sig längre än som behöfs eller som hetingas af dju-

rets förmåga att röra sig. Ett annat fenomen men med ofta vida
större utsträckning, vid fråga om våglängden för flyttningen, är
egendomligt för de djurformer, som for sig ha en lättare väg öppen,
hvilken väg på samma gång infaller inom ett element, som äfven
om vintern erbjuder individet det för detsamma nödiga
näringsämnet, för den händelse att djuret då känner sig i behof af eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gbgfauna/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free