Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Horisontalflyttningen vill jag här nedan behandla under
följande rubriker:
A: Ständig.
B: Periodisk;
a: från norr till söder och tvärt om.
b: än hit, än dit, inom ett mindre vidsträckt område.
C: Tillfällig.
Ben ständiga horisontalflyttmngen har i grunden sin orsak uti
isens • tillhalcavikande mot nordpolen. Han begynte vid början af
det nuvarande tidsskedet, som vi i motsats till istiden skulle kiuma
kalla vattentiden; men, lifeasom den senare är under fortgående
utbildning, så föregår ifrågavarande flyttning än, fastän längre
tidrymder åtgå, för att fenomenet skall kunna tydligt framträda.
Sär-skildt detta fenomen kan derför sägas vara ett, som i grunden heroi’
utaf feosmisfea orsaker.
Det är ej blott djuren utan äfven växterna, som under dessa
förhållanden så småningom under tidernas lopp dragit sig allt längre
mot norden och, såsom det vill synas, i Europa, med eu tydlig
tendens till nordvestlig rigtning. Man har såsom hefeant kallat detta
fenomen: Faunans och Florans rörlighet. Denna rörelse pågår än,
och dess olifea, större utvecklingsskeden, heroende utaf de gansfea
väsendtligt olifea men efter hvarandra framträngande
växtlighets-förhållandena, såsom vegetation af öfvervägande lafvar, mossor o.
s. v. och dver g videarter, asp, björk, fur, gran, efe, bok etc. föreligga
tydligt, blott jag erinrar om, att lagren uti torfmossar i Danmark
och Skåne förete en sådan växtföljds allagring från bottnen ocb
uppåt till. Dessa landsdelar, som ligga under 56° nordlig bredd,
hade derför under deras björkperiod en flora och en fauna, som
då var i grunden lika med dem, som nu förekomma vid den 70:de
graden, eller i nordligaste delen af vår halfö. Men lemniugar af
märken efter isperioden erinra om, att i en mer aflägsen tid den
nuvarande finnmarks-faunan då varit förlagd till det sydligaste
Europa, eller troligen till det nordliga Afrika, således 40:de —
30:de breddgraderna!
Det är tydligt, att, då vi nu komma att beröra de mer i
ögonen fallande horizontalflyttningarna, man med lätthet skall finna,
att dessa, likasom de i det föregående anförda, kunnat utsträckas
allt längre mot norden, i samma mån som den eller den nordligare
zonen hunnit till den utveckling, att han kunnat mottaga förut mer
sydligt förekommande former.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
