- Project Runeberg -  Göteborgs och Bohusläns fauna. Ryggradsdjuren /
36

(1877) [MARC] Author: August Wilhelm Malm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men under ett sådant successivt framryckande af flyttningsvägen,
tid efter annan, har denna väg inskärpts i minnet särskildt hos
horizontalflyttarna och framför allt hos de fogelarter, som både
kunde och af hrist pä erforderliga näringsämnen voro nödsakade
att vid den kallare årstidens annalkande draga sig tillhaka. Utaf
de foglar, som nu häcka i Göteborgs- och Bohuslän, räknar jag
Gulbröstan, Hypolais Linnéi och Kornlärkan, Crithophaga miliaria
hland dem, som höra till ifrågavarande kategori. Nu äro de allmänna
här, den sistuämda åtminstone uti den sydligare delen af orten.
För 30—TO år sedan fuunos do ej bosatta inom dotta landskap.

Ben periodiska horisontalflyttningens mest i ögonen fallande
fenomen är den rörelse, som under hösten pågår åt söder och om
våren återigen mot norr.

Bland vårt lands däggdjur höra åtminstone vargen och
fjell-rackan till denna kategori. Hit hörer dessutom det långt
öfver-vägande antalet utaf de 229 fogelarter, som hittills blifvit funna i
detta landskap, och om hvilltas förekomst under olika, årstider en
längre ner förekommande öfversigtstahell lemnar några närmare
upplysningar. För jemförelse förekommer der en dylik till, rörande
fogelfauuan uti det nordligaste Skandinavien. Båda två äro åtföljda
af några upplysande anmärkningar rörande fogellifvet under vintern.

Till den kategori, hvarom här är fråga, höra på några få
undantag när hela vår utaf 82 arter bestående småfogelskara, således
alla våra sångfoglar, arior, lärkor, trastar, skvättor, piplärkor,
svalorna, en mängd utaf våra finkar och sparfvar och så vidare. Göken,
blåkråkan, göktytan och ring,svalan. Våra dufvor. Ett stort antal af
våra roffogelaitor, såsom falkar, kärrhökar, gladan, vågar, fiskljusen
m. fl., hvilka hos oss om vintern ej skulle kunna finna vilkoreu lor
sitt lif: Alla våra vadare-arter, hvilka då blefve lika lottlösa, utom

en enda art, Tringa maritima, Strandpyttan, som ej på annat sätt
tillhör vår fauna, än att han om vintern kommer ner till oss från
den högre norden. Att en och annan troligen längst norr ifrån
kommande horsgök ej lemnar Sverige under blida vintrar; att
vatteu-rallen m. fl. stanna-vid varma källor på Island, bevisar bland annat
intet mer eller mindre, än att foglar kunna uppebålla sig bland is
ocb snö och uthärda vintern, blott de ba tillräckligt af passande
föda. Hit börer slutligen under blida vintrar omkring bälften af ocb
under bårda — alla våra simfoglar, bvilka under förra fallet till
stor del ba tillhåll i våra floder, men i det senare måste draga sig
ut åt Kattegat ocb ändå längre åt söder eller sydvest, i fall detta,
såsom stundom inträffar, belt ocb bållet tillfryser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gbgfauna/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free