Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förekommer biir eller der. Är födoämnet ymnigt på nära håll,
hvilfeet vanligen inträffar vid fråga, om bär och barrträdsfrö,
inskränkas ströftågen. Derför komma vissa foglar, tillhörande denna
kategori, ej alla år till en viss trafet, äfven om denna, t. ex.
Göteborgs närmaste lands- och skogsbygd, samtidigt har att uppvisa ett
t. ex. med rönnbär rikt uppdukadt bord, hvilfeet särsfeildt gäller
om domherren, sidensvansen och tallbiten, således Ampelis gurrulus,
Pyrrlvula Linnéi och Pinicola enucleator. Ty den periodiska
horisontal-flyttaren lemnar sin ort ej förr, än tjenlig föda fattas honom; och för
att derefter få sitt behof tillf reclsstälät, går han efter regeln ej längre än
nödigt är för att få denna brist ersatt. Väderstrecket är härvidlag likgiltigt.
Till denna kategori höra: Troglodytes Linnéi, Gärdsmygen, våra
sju mes-arter, Ampelis garrulus, Sidensvansen, Pinicola enucleator,
Tallbiten, Pyrrlnda Linnéi, Domherren, Loxia curvirostra och L.
pity-opsittacus, Lilla och Stora Korsnäbben, Nudfraga caryocatactes,
Nöt-feråfean, Gerthia familiaris, Trädkryparen. Sitta europcea, Nötväckan,
samt våra sju hackspätt-arter. Om en plats tillfälligtvis omändras
så, att vid vårens anfeomst hithörande foglar se, att de på den
kunna ha sin bergning, till exempel medelst uppkomsten af en park
eller större trädgård, hvilken dertill erbjuder lämpliga ställen för
häckuing, så kan, hvarpå jag har flera bevis att anföra, äfven detta
gifva anledning till, att arten får en större utbredning, jemväl nnder
häckningstiden, särskildt vid fråga om sådana, hithörande fogelarter,
som gärdsmygen, talgoxen, blåmesen, entitan, trädkryparen och
nöt-väckan. Uppstår dertill en mer eller mindre vidsträckt skog, så
kommer en sådan, då han hunnit till utveckling, att erbjuda allt,
hvad den ena eller anclra hackspätt-arten kan vara i behof utaf
för bosättning. Ett kalt område, änskönt annars bördigt, t. ex. den
skånska slätten men framför allt vissa orter i Westfalen, ej ens
be-söfees utaf någon hithörande fogel-art. En sådan trakt har deremot
alla de fördelar att erbjuda, som faltfoglen fordrar för sin
bosätt-niug, likasom det, som sökes af vissa periodiska horizontal-flyttare,
såsom snösparfven, trädlärkan, ängpiplärkan, dufvorna, torn- och
clvergfalfeen, vågarna, ljungvipan, tranan, grågåsen med flera.
För att visa, att gent emot den allmänna föreställningen foglar
ganska länge uppehålla sig på vägen under flyttningen, meddelas här
nedan en tabell, som angifver åtskilliga utaf våra allmänt befeanta
fogelarters ankomst till flera ställen, af hvilfea de två längst åtskilda
ligga femton breddgrader från hvarandra. Jag vet alltför väl, att
den invändning här kan göras, att det ingalunda är säkert, att alla
dessa ställen ligga på samma flyttningsväg, men för vårt ändamål
hör tabellen icke desto mindre vara upplysande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
