Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trakten af Uddevalla. Framför allt under de första åren af min
vistelse i Götehorg, 1848—1852, undersökte jag i sanning med ifver
fogelfaunan här, särskildt i de orter, som ligga på vid pass en mils
afstånd omkring Götehorg, hvartill anledningen ej minst var den,
att jag eftersträfvade att om möjligt få denna fanna så fullständigt
som möjligt representerad i Naturhistoriska Museum uti Göteborg;
men det lyckades mig aldrig att upptäcka denna fogelart uti de
jemförelsevis till arealen ej särdeles vidsträckta dalgångar, som i
granskapet af denna stad utbreda sig utmed Mölndalsån, Säfveån och
in åt Hisingen, och hvilka alla mångfaldiga gånger af mig
genomvandrades, under olika årstider. Hur öfverraskad hlef jag ej derför, då
en ung hr Rydholm den 29 Februari 1853 hringade mig ett exemplar,
som han samma dag skjutit vid Klippan, en kvart mil söder om
Götehorg, samt då ett annat öfverlemnades don 12 Juli samma år, hvilket
hr Öhbstböm då skjutit vid Tingstad på Hisingen. Foglen var helt och
hållet obekant här på orten. Man har ej heller nu för honom något
särskildt namn. Att han både nämda och hvarje följande år flitigt
efterspanades utaf mig, hade knappt behöft nämnas, på samma gång
jag uppmanade herrar jägare att skona denna fogel. Först år 1855,
under sommaren, observerade jag 2—3 par, hvilka voro bosatta i
Qvilledalen på Hisingen, samt, året derpå, ett par på don Levgreuska
ängen, öster om Göteborg. I Februari 1856 fick jag se ett och annat
exemplar trippa på Stampgatan i sällskap med Gulsparfvar och
Gråsparfvar, således i stadskanten och granskapet af nämda äng. Ar
efter år har foglen sedan den tiden blifvit allt mer allmän här på
orten och inkommer numera hvarje vinter i sällskap med nämda
foglar på gatorna i ntkaiiton af Götehorg, t. ex. företrädesvis nämda
gata och på den stora, torglika planen vid tullkammaren. Hans
egendomliga sång ljudar numera i sommarkvällen från trätopparna i
ofvan-nämda dalar. Foglen är numera ganska allmän här. Det har i sanning
varit af intresse att följa med en sådan bosättning, men jag har mig
ej bekant, om han utbrett sig längre norrut. Foglen förekommer
såsom bekant sedan längre tid tillbaka i Halland, likasom på andra
sidan Kattegat, eller på Jutlaud. Att hysa någon mening om
hvarifrån han hitkommit, är lofligt, men det är derjemte kansfee origtigt
att nttala en sådan. För min del är jag emellertid af den tanken,
att bosättning här skett ifrån Jutlaud, hvartill jag slutar, då jag tager
hänsyn till, att han här på orten först observerades i hafvets omedelbara
granskap. Det synes mig ock mer sannolikt, att både
Oroust-exemp-laret och de, som först här uppträdde, utaf storm drifvits från
Danmark till vårt område, än att arten skulle hitkommit från grannpro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
