- Project Runeberg -  Göteborgs och Bohusläns fauna. Ryggradsdjuren /
373

(1877) [MARC] Author: August Wilhelm Malm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Småspigg.

Synon.: Gasierosteus pungitius L. Fn., s. 119, n:r 337. — •— Nilss.

Fn., s. 110.

Småspiggen fattas väl sällan uti något af Bohusläns
sötvattendrag, vare sig insjöar, floder, häckar eller diken; men han ingår
helst till sådana stränder, som äro grunda och gräsbeväxta. Han
förekommer ock uti de inre fjärdarna och då ofta i sällskap med
storspiggen, t. ex. vid Långedrag, Askimsfjärden och vid Ljungskile,
men på dessa ställen är han jemförelsevis mindre allmän. Han är
en utaf de minsta af våra fiskarter och träffas sällan af öfver 50
millimeters längd. Hans lektid inträffar på försommaren; och
omkring den 20 Juni har jag ofta sett honom uti diket .till veuster om
vägen från Qvillebäcken inåt Hisingen syssla med hopsamlande af
växtdelar för tillredande af sitt ho. På sådana ställen invid
sjö-och flodstränder, hvarest till exempel mörten afsatt sin rom,
infinner Småspiggen sig gerna och frossar ej blott utaf denna utan
äfven af det nykläckta ynglet; hvadan man med fog kan säga, att
denna lilla fisk är eu utaf de större fiskarternas argaste
tukto-mästare.

N:r 306. Spinachia Linnéi.

Tångsiiipa.

Synon.: Gasterosteus spinacliia L. Fn., s. 119, n:r 338. — — Nilss.

Fn., s. 112.

Stägg, Sydkoster.

Tångsnipan, som på Sydkoster kallas Stägg, är allmän iuvid
stränderna utmed hela Sveriges vestkust, men jag har aldrig sett
donna art i större samlingar, utan endast ensam eller parvis. Hon
älskar mest sådana ställen, hvarest sandbotten finnes, men på denna
större eller mindre stenar, beväxta med fukacecr, äfvensom uti dessa
zostera-, d. ä. bandtång-skogar, uti hvilka hon sirligt ställer sin gång,
än hit och än dit, under korta anlopp. Det är ock invid
stränderna, på sådana ställen, som man under högsommaren finner henne
sysselsatt med sina fortplantningsbestyr.

Den 3:dje Augusti, år 1854, och de närmaste dagarna derpå,
var jag vid Christiueberg, vid Gullmarn, i tillfälle att göra några
hithörande iakttagelser, hvilka äro utaf intresse att anteckna, ej
blott derför, att jag då fick göra bekantskap med sättet, hvarpå
denna fisk hygger sitt ho, utan fastmer derför, att ett och annat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gbgfauna/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free