Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i oskadadt tillstånd förvärfvades för Naturhistoriska Museum i
Göteborg, har jag gjort följande anteckningar:
De hvita fläckarna på kroppens sidor äro runda eller aflånga
och hafva största diametern från 5 till 25 m. m. lång. Ryggfenan
har 52 strålar, af hvilka 12 höra till den främre, skäreformiga delen;
Anf. 41; Brf. 24; Bf. 15; Stf. 5/10/9/6.
Totallängd till midten af stjertfenans hakkant, 1194 millim.
till en linia dragen mellan stjertspetsarna 1164. Kroppens största
tjocklek 150; höjd 540. Öfverkäken är kortare äu underkäken, och
afståndet från den förras spets, det är nosspetsen, till gällocfeets
bafefeant, 280. Afståndet mellan stjertspetsarna 320. Längden af
bröstfenan 250; bukfenau 210; analfenan, hvars största höjd finnes
vid slutet af densamma, håller der 45 m. m. Spetsen utaf
rygg-fen ans främre, skäreformiga del var afbruten, så att något mått för
hennes största höjd ej kan angifvas. Då exemplarets färg, framför
allt fenorna, efter dess död syntes hafva betydligt bleknat, afstod
jag ifrån att göra anteckningar öfver denna.
Jag har hland Skandinaviens fiskarter ej någon att nämna,
som i fetma skulle kunna mäta sig med denna.
N:r 337. Trachurus Linnéi.
Tagginakril.
Synon,: Sconiber trachurus L. S. N. XII, s. 494, n:r 6. Caranx
trachurus Nilss. Fn., s. 152. — — Malm, Öfversigt af K. Y.
Akad. förhandl. 1852, s. 226; Om ynglet.
Piggmakrel, Gåsö; Skrej, S. Koster och Hafstens sund.
Taggmakrilen har jag på Käringön hört kallas Stamsill. På
Koster och Hafstens sund är han känd under namnet Skrej. I Juli
och Augusti månader fåugas de flesta samt längs med den
Bohuslänska kusteu, och vissa år är han under nämda årstid ej sällsynt.
Sålunda var han i Juli 1853 så allmän, att hvarje torgdag ett eller
annat hundratal infördes till Göteborgs fisktorg, fångade endast vid
Bohusläns sydligare kuster.
Man var länge af deu tankan, att han ej fortplantade sig uti
Kattegat, eller ända tills att jag i Juli och Augusti år 1852 vid
Christineberg lyckades upptäcka hans späda yngel i sällskap med
den vanliga maneten, Cyanea capillata, hos hvilfeen man vid nämda
tid med säkerhet kan, efter något litet sökande, träffa detta yngel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
