Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 September, en den 22 September och två den 13 Oktober.
Ilo-nor: en den 16 och en den 20 Maj. Hvad tid på året, som arten leker,
har jag ej kunnat utröna. Enligt Feies, skall arten leka i November
och December. Under sommartiden vistas han helst och
företrädesvis på 7 —8 fanmars djup, blöt sandbotten, utanför den yttre kanten
af zostera-regionen.
Det minsta exemplar, som jag erhållit, är en hona, som
fångades vid Marstrand den 30 Augusti 1860. Hennes totallängd utgör
endast 36 millim.
Skelettet utaf en hane af 2L2 millim. längd, fångad vid
Strömstad den 12 Augusti 1865, har 6+13 ryggkotor. Ett dylikt af en
hona af 180 millim. längd, fångad vid Fjellbacka den 18 December
1866, har 6+14 ryggkotor.
N:r 348. Callionymus maculatus.
Fläckig sjökock.
Synon.: Callionymus maculatus Raein. — — Ninss. Fn., s. 216.
Fläckiga sjökocken, som egentligen tillhör Medelhafvet, har, mig
veterligen, endast några få gånger erhållits utanför Bohuslänska
kusten; och, såsom det vill synas, uteslutande han-exemplar. B.
Fbies erhöll ett exemplar vid Fiskebäckskil den 26 November 1836,
hvilket höll 4+ tum = 117 millim. i längd. Detta hade „båda
ryggfenorna vid roten förenade11. Den 3 Augusti 1861 erhöll jag
en hane vid Löken, mellan Gåsö och Skaftö, hvilken höll 95 millim.
i längd. Första ryggfenans längsta stråle håller 30; andra
ryggfenans tredje stråle 25 millim. i höjd.
Den 2 Juni 1873 erhöll jag ytterligare en hane, som samma
dag fångats i skäddegarn på 16 famnars djup vid Vinga, således
tre mil vester om Göteborg. Exemplaret lefde, då jag mottog
detsamma, hvadan jag var i tillfälle att göra några anteckningar öfver
dess färg, som på det hela taget troget öfverensstämde med den
utmärkta figuren i „Skandinaviens fiskar11. Exemplaret, som för
öfrigt var alldeles oskadadt, höll 125 millim. i längd. Första
ryggfenans längsta stråle håller 48; och andra ryggfenans tredje
stråle 40 millim. i höjd. Den förra har 4 och den senare
10 strålar: men 9 och 10 stå vid roten så tätt intill hvarandra,
att man synes ha skäl att anse dem förenade i roten.
Analfenan har 9 strålar; men 8 och 9 förhålla sig till hvarandra
likasom 9 och 10 uti andra ryggfenau. Cuviee, tom. 12, p. 281, anser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
