- Project Runeberg -  Göteborgs och Bohusläns fauna. Ryggradsdjuren /
467

(1877) [MARC] Author: August Wilhelm Malm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Merulkeii är ej så sällsynt, som det i allmänhet synes, ty dels
hatar fiskaren denna art, då han tillfälligtvis fångas uti garn, utsatta
för annan fisk, och dels fruktas han af mången till den grad, att
fiskesnöret kapas, så snart man får „odjuret" upp i vattenbrynet; och
man skyndar mot hemmet för att “om möjligt hinna dit, förr än den
olycka inträffar, som fulingen bådat.11 Den uppväxande, kunnigare
och derför mer fördomsfria kustallmogen ser väl uti Merulken ej
precist något farligt, men fisken användes ej heller utaf denna, utan
vräkes i sjön, utanför bryggan, ifall man fört honom till hemmet.

Det största exemplar, som jag erhållit under loppet af 30 år,
har en längd af 1320 m. m., hvilket i det närmaste är lika med
4% fot. Detta, som är en hona, fångades utanför Bohuslänska
kusten den 19 Juni 1863 och förvaras uti Naturhistoriska Museum i
Göteborg. Uti magen fiuuios en kolja af omkring 370 och en lubb
af omkring 450 m. m. längd; båda till stor del förtärda. Något
mindre exemplar, än ett af 285 m. m. längd, således nära en fot,
har jag märkligt nog aldrig lyckats erhålla, i trots af ofta upprepade
uppmaningar till flera utaf den fiskande allmogen i Länets
skärgårdar. En och annan har sagt, att han någon gång erhållit exemplar
af „8—9 tums längd; men kastat dem derför, att han ej viste, att
de dugde till något11.

Om artens lektid har jag ej kunnat förskaffa mig några
underrättelser.

Merulken förekommer efter regeln på hård botten, från 5 till
18 famnars djup, beväxt med alger, samt framförallt i de större
laminariernas region. Han har en prydlig marmorfärg af mörkt
gråbrunt, med något grönaktigt och ljusare grått, då han lefvande
kommer ur hafvet; men denna färg, äfvensom hans hudfransar,, bli ej
tydliga förr, än man lagt honom uti vatten. I medio af Juli, år
1865, hade jag ett mindre, omkring 400 m. m. långt, exemplar
lef-vande något öfver ett dygn, uti en vanlig träbalja med hafsvatten uti.

Öfver ett likaledes mindre, 500 m. nu långt exemplar, som den
20 Nov. 1854 lefvande insändes från Marstrand, gjorde jag följande
anteckningar öfver färgen: Ryggsidan marmorerad med ljusare och
mörkare brunt på grågulaktig botten, samt på åtskilliga ställen försedd
med regelmässigt stälda, mögel-hvita, runda fläckar af vid pass
pupillens diameter, nemligen: en på hvar sida, midt emellan
fram-brädden af ögat och munviken; fyra tvärsöfver något närmare
ögonen än bröstfenorna, de mellersta midt hakom de förstnämda
fläckarna, de yttersta litet längre fram och nära kroppsidans kant; på
hjessan finnas några små och framom dem en större fläck, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gbgfauna/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free