- Project Runeberg -  Göteborgs och Bohusläns fauna. Ryggradsdjuren /
469

(1877) [MARC] Author: August Wilhelm Malm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han förekommer längs utmed hela kusten och fångas ganska
ofta, framför allt i Mars—Maj månader; men allmänt förekommer
han ingenstädes. Oftast erhålles han på hackor, som utläggas för
torsk på hård sand- eller singelbotten samt på 20—25 famnars djup,
och till och med på grundare vatten. Det är under nämda tid,
som hau, såsom fiskare uttrycka sig, söker laud, för att i slutet af
Mars eller i förra hälften af April förrätta sin lek. Det har någon
gåug händt, att mindre exemplar på 5 famnars vatten erhållits i
ostron-ulken, äfvensom, på 6—7 famnar, i hummertinan; men sådana
exemplar ha då „varit stråg-fiskar, det är enögda eller annars lidande".
Den samma fiskare, som yttrade detta, fortfor såsom följer: „Ha-

kattau är arg som ett ass. Kunde han komma till, då man fått
honom i båten, så het han armar och ben af folk. Har man ingen
kläpp till hands för att få honom dit, så kan man räcka honom
hvad som helst, såsom en halevante, en tolle eller annat trästycke,
då han biter sig så fast, att man kan rycka honom in. Till och
med en röd pickelhufva fick en gång, under fiske vid Norge, göra
dylik tjenst vid ett sådant tillfälle. Om vintern fås han ej så sällan
på 10—14 famnars djup, under dörjning, som förrättas genom eu
för tillfället upphuggen vak; men då han. är särdeles stark, sliter
han någon gång 4—6 krokor till sig förrän han slutligen erhålles.
Då han nappat, följer hau vid upphalningen lätt med, likasom om
han vore död; men sliter han slutligen, så går han rätt ner igen,
och hugger i nästa ögonblick i ett nytt agn“.

Fiskaren sätter ganska stort värde på denna fisfe och använder
honom både såsom färsk och efter att han blifvit saltad. I förra
fallet „skäres han i bitar och kokas till soppa, som tillsättes med
något mjölk och hvetemjöl, små lök och hvarjehanda kryddor". I
senare fallet „fläckes haii och halftorkas; och då han skall användas,
styckas och uppblötes han i hafsvatten, hvilket går fortare och bättre
än i färskt, hvarefter ban äfven kokas i bafsvatten ocb spisas i
förening med sås af grädda, lök och smör, eller isterfett ocb mjöl, eller
smör, bvetemjöl ocb lök, i hop“. Förestående, inom citationstecken
anförda meddelanden, ba lemnats mig af en gammal, erfaren fiskare
i mellersta delen af Länets skärgårdar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gbgfauna/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free