- Project Runeberg -  Göteborgs och Bohusläns fauna. Ryggradsdjuren /
473

(1877) [MARC] Author: August Wilhelm Malm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sträckning och tydligast på analfenan, som har 16 sådana fläckar.
Stjertfenan af troppens grundfärg, men, särdeles utåt, något ljusare.
Bröst- och hutfenorna rödhvitaktiga. Midt under ögat finnes ett
vertikalt, brunrödt streck, tvärs öfver den hvita, något i rödt
dragande kinden. Käkarna rödlätta. Iris i grunden gulröd, men så
skuggad med brunt, särdeles aldra innerst, att endast en ytterst
smal ring af grundfärgen återstår närmast den runda, svarta
pupillen. Kroppsidorna tecknade med små, gröna punkter."

Den 18 Aug. 1872 tog jag på samma ställe ett 44 m. m.
långt exemplar, således något större.

N:r 362. Zoarces viviparus.

Alkussa.

Synon.: Biennius viviparus L. Fn., s. 113, n:r 317. Zoarcæus

viviparus Nilss. Fn., s. 203.

Kussa eller Alekussa, Bohusläns skärgårdar.

Alfeussan är allmän i hela skärgården och förekommer såväl
omkring de yttre öarna och skären som längst in uti fjärdarna;
men hon håller sig troget inom de öfra af alger och bandtång
rikligt från 1 till 8 famnars djup beväxta regionerna, och träffas
der-till ofta inne vid sjelfva strandbrädden. Såsom allmänt bekant,
framföder hon, gent emot hvad vanligt är bland de högre
organiserade fiskarna, ungar, hvilket inträffar mot slutet af året, och efter
regeln från medlet af November till medlet af December. Stundom
kan en hona ntaf denna i allmänhet högst 1x/4 fot långa fisk
framkomma med 200—300 ungar af 40 m. m. läugd och något
derutöfver, hvilka genast lifligt simma omkring, men, likasom andra
fisfe-ungar i det stadiet, snart tröttna. Detta är man i tillfälle att se,
ifall sådana, fullburna ungar insläppas i ett glaskärl eller dylikt,
med hafsvatten uti.

En hona, som fångats straxt utom mynningen af Göta elf den
17 Nov. 1873 och vid tillfallet öppnades, hade inemot 300 fullburna
ungar af omkring 40 m. m. längd. Många andra honor voro i
samma tillstånd, och ungar framkommo så snart man upplyftade modren.
Hos somliga fiumos, jemte de större, en och annan unge af endast
20 m. m. längd. Den 15 Maj 1868 tog jag i Askimsfjärden, invid
stranden, eu unge af 63 m. m. längd; den 22 Maj 1874, en vid
Långedrag, på 1 fots djup, af 71 m. m. längd. Den 3 Aug. 1865
fann jag under min vistelse på Sydkoster 5 ungar af 50—53 m. m,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gbgfauna/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free