- Project Runeberg -  Göteborgs och Bohusläns fauna. Ryggradsdjuren /
510

(1877) [MARC] Author: August Wilhelm Malm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hans lektid fean jag ej med bestämdhet angifva, emedan jag
sjelf försummat att göra några iakttagelser, men en utaf kustens hästa
skädde-fiskare har försäkrat, att „rommen rinner i Februari, och
att det i Mars är slut med honom"; ett yttrande, vid hvilfeet jag
likväl ej vågar fästa allt för stor vigt.

Uti mitt arbete, „Bidrag till kännedom af Pleuronektoidernas
utveckling och byggnad", tryckt i K. V. Akad. Handlingar 1868,
B. 7, N:r 4, har jag, sid. 16 och följande, beskrifvit samt å taflan
2, fig. 10, 10 a och 10 h, likväl med något tvifvel, under namnet
Pleuronectes limanda äfven afbildat smått yngel af 12fy till 15
m. m. längd, som jag ertappade don 27 April 1858 utanför Styrsö,
straxt söder om Strömstadbugten. Till nämda art förde jag detta
yngel hufvudsakligen derför, att ett under mikroskopet gransfeadt
exemplar hade „78 strålar i rygg- och 57 i analfenan". Bekräftar
det sig, att Storgapens lek infaller tidigare än början af Mars månad,
torde detta yngel snarare vara att hänföra till H. limandoides än
till Pl. limanda, hvars lek jag funnit inträffa vid just den tid, då
detta späda och efter allt utseende feanske föga öfver en och fy
månad gamla och i det uärmaste fullt symmetriska yngel anträffades.

Ett sfeelett utaf en hona af 320 nr. m. längd, således temligen
stor, fångad vid Strömstad 8 Juli 1865, har 13+32 feotor i
ryggraden.

N:r 394. Rhombus maximus.

Pigglivarf.

Synon.: Pleuronectes maximus L. Fn., s. 116, n:r 325. Bhooibus

maximus Nilss. Fn., s. 636.

Piggvarv, allmänt i Bohusläns sldirgårdar. I Göteborgs
skärgård, t. ex. på Asperö, har jag hört honom kallas äfven Piggvarvel*).

Pigghvarfven förekommer i hela den Bohuslänska skärgården,
men är allestädes mindre allmän, och erhålles i allmänhet blott uti
skäddegarn, hvilka utsättas på 7—10—16 famnars djup, på
sand-eller på slamblandad sandbotten, så kallad skäddesand. Från medio
af Maj till början af Juni har jag funnit honom med rinnande rom,
hvadan hans lektid kan utsättas till denna tid. Han ingår då på
6—8 famnars vatten, i kanten af bandtången. I Götehorg skattas
han utaf den rike mycket högt, och under de 30 år jag här varit
bosatt, har priset på en stor, omkr. 2 fot lång Pigghvarf så
småningom gått upp från 3—5 till 18—25 kronor. Små exemplar, af

*) År 1858 hörde jag lionom, på fiskflåten i Stockholm, kallas Stenpåtta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:02:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbgfauna/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free