- Project Runeberg -  Göteborgs och Bohusläns fauna. Ryggradsdjuren /
517

(1877) [MARC] Author: August Wilhelm Malm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inräknade. Tänderna talrika, små och hvassa. Den tvärt afhuggua
underkäkspetsen når en half pupilldiameter framom öfverkäkspetsen,
och är lika hög som ögats diameter. Slutet af öfverkäken ligger
midt under venstra pupillens bakkant. Främre näshorran är
belägen midt under Rf. l:sta stråle; högra ögats framkant, midt under
den 4:de; venstra ögats, midt under den 5:te; gällocfeets hakkant,
midt under den 23:dje, och hröstfenans spets, midt under den 36:te.
Mxuineh invändigt hvit. Tungan lång, jemnhred och smal, men med
spetsen afrundad; dess hredd lika med 1j3 pupilldiameter.
Gäl-hinnans strålar 7. Gälar 4 ocli en higäle, upptill under gällocket.
Do längsta gälfransarna äro lika långa som pupillens längddiameter.
Bröstfenans spets når 4/5 pupilldiameter bakom slutet af sidoliniens
båge, som höjer sig öfver den hakoni hågen raka sidoliuien, hvars
rigtning ligger i plan med gällockfästet upptill och midten af
stjertfenroten, till ett afstånd, som är lika med det från öfverkäkspetsen
till högra ögats framkant. Samma sidolinia höijar en pupilldiam.
snedt framom och ofvan nämda fäste; stiger snedt upp- och bakåt
till on pupilldiam. längd: fortlöper derifrån, under en svag höjning
uppåt, bakåt; gör en hastig afrun rining neråt till den slutligen raka
sidoliuien och formerar med denna del en lätt afrundad vinkel af
53°. Rf. och Anf. strålar äro längst hortåt tredje delen af fenornas
längdsträckning. Afståndet mellan Rf. och Stf. är lika med ögats
längddiain. Mellersta Stf. strålen är lika lång som afståndet från
Brf. rot, upptill, till Rf.-strålarnas rötter, midt öfver. Stf. slutar mod
midtspets, och hennes bakkanter formera en vinkel af 150°. Fjällen
i bakkanten med talrika, fina tornar, likväl blott på den färgade

sidan. Fjäll finnas äfven på Rf., Anf. ocb Stjertfenan. Kroppens

venstra sida är öfverallt ljusrödaktigt lergrå med 9 svartaktiga

skuggningar på Rf. ocb 6 på Anf., af hvilka de bakåt belägna äro

mörkast. Stjertfenan bar ett par dylika vid slutet af första
tredjedelen ocb tre öfver kvarandra på midten af sin längd, hvilka båda
serier bilda likasom tvärband. Här ocb der på kroppen, isynnerhet
bakom midten, med svartaktiga, samlade meleringar, uppkomna
der-igenom, att fjällen på sådana ställen hafva brunsvart bafefeant.
Bröstfenan bar samma grundfärg som kroppen för öfrigt, ntom sista strålen,
som är bvit ocb opaliserande. Ögonen ofvantill gulaktigt bruna,
undertill gulaktigt hvita. Pupillen svartblåaktig. Iris närmast pupillen
med en smal, citrongul ring. Ofvantill formerar iris en inåt
pupillen gående, rundad, bred lob, hvilken är dubbelt större på
det bögra än på det venstra ögat. Kroppens bögra sida är
enfär-gadt bvit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gbgfauna/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free